I slutet av förra året tecknade Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) och Arbetsgivarverket ett avtal som innebär att cirka hundra tusen statligt anställda ska få minst 6,8 procents i löneökning under en treårsperiod.
Polisförbundet, vars medlemmar omfattas av avtalet, anser att Rikspolisstyrelsen måste skjuta till mer. Detta för att lägstalönerna ska kunna höjas.
– Tullarna omfattas också av OFR:s avtal och det är den yrkeskategori som kanske ligger närmast oss poliser. En tullare tjänar lite drygt 25 000 kronor efter ett år. Det är en nivå som vi också borde ligga på, säger Christer Palmkvist.
Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att kravet på 25 000 kronor i månaden ligger för högt.
– Skulle vi säga ja till det kravet innebär det att alla poliser som tjänar mer än 25 000 kronor skulle få avstå från löneökningar helt. Det är orimligt, säger Magnus Lundström, förhandlingschef på RPS.
Men det är en verklighetsbeskrivning som Polisförbundet inte köper. Det finns utrymme att höja lönerna för alla poliser, även om lägstalönerna höjs.
De senaste årens stora pensionsavgångar har skapat utrymmet, menar Polisförbundet.
– Äldre medarbetare har en högre lön. När de ersätts av yngre frigörs ett utrymme som vi anser att Rikspolisstyrelsen ska använda för att höja lägstalönerna, säger Christer Palmkvist.
De senaste åren har antalet poliser ökat i Sverige, från cirka 16 000 till ungefär 20 000. Med tanke på att lägstalönerna är så pass låga, anser Polisförbundet att RPS:s hållning leder till lönedumpning.
– Låt oss säga att vi kommer överens om två procents höjning. Eftersom vi har fått så många nya poliser med låga löner, innebär det att dessa två procent blir mindre värda räknat i kronor och ören.
Förhandlingarna mellan Polisförbundet och RPS strandade för en tid sedan. Om inte parterna kommer överens träder en lönenämnd in. Eftersom det finns ett avtal mellan OFR och Arbetsgivarverket kan är strejkvapnet inte tillgängligt.