De flesta infödda Nyköpingsbor känner till det gamla hospitalet S:t Anna mellan Folkungavallen och Perioden, som tjänade som mentalsjukhus under hela 1800-talet och fram till 1971 då en ny psykiatrisk klinik öppnade intill nya lasarettet i Nyköping.
Här behandlades David Nymans farmor i omgångar för sin bipolaritet, eller manodepressivitet som det då kallades. Men hur det egentligen stod till med farmor "Ida" som han kallar henne i boken, visste han inte förrän han hittade några gamla brev från farmodern i sin pappas skrivbordslåda för cirka sex år sedan.
David Nyman är född i Vrena och bodde i Nyköping tills han var 12 år då familjen flyttade till Kilafors i Hälsingland. Som barn var David nyfiken på sin farmor som han aldrig träffat, men fick inga direkta svar på de frågor han ställde om farmodern som dog 1978. David Nyman hade länge letat efter ett ämne för en roman och i de gamla breven hittade han plötsligt stoffet.
– Det var inte så att pappa inte hade berättat att farmor var sjuk. Men breven i pappas skrivbord, som hon skrivit till honom på 50 och 60-talet, speglade hela hennes personlighet. När hon var deprimerad var breven korta och under de maniska perioderna var breven flera sidor långa med meningar som var skrivna i cirklar, upp och ner och hit och dit, berättar David.
Breven väckte hans nyfikenhet och han begärde ut hennes gamla journaler. David menar att kontrasten mellan hennes brev och journalerna var intressant i den meningen att de beskrev två helt olika verkligheter. Men där hittade han också grundstoryn till romanen. David är noga med att understryka att "Nerverna" är en fiktiv roman, liksom namnen på huvudpersonerna. Handlingen är dock förlagt i Nyköping och Jönåker där farfar drev livsmedelsbutiken Vilans handel.
I boken skildras 40-talet när Ida och Ivar träffas och bildar familj ihop samtidigt som hennes bipolära sjukdom tar över och splittrar familjen, och 70-talet när sonen Harry återförenas med sin pappa. Men det är också en beskrivning av folkhemmet och tidsandan som rådde då.
– Folkhemmet är tveeggat. Samtidigt som den materiella standarden höjdes och det växte fram en ny ekonomisk medelklass var ramarna snäva. För att vara med var man tvungen att bidra till samhället. Svaghet var problematiskt. Att inte kunna uppfylla det som samhället krävde var stigmatiserande. Det ingen plats för psykiskt sjuka eller andra som stod utanför den strikta ram som folkhemmet satte upp, säger David.
Som kvinna på 30 och 40-talet hade man framför allt tre roller att uppfylla; hustru, mor och hemmafru – något som David försökt skildra i boken genom "Ida" som kämpar hårt för att uppfylla någon av rollerna. Den dysfunktionalitet som ofta drabbar familjer där någon är psykisk sjuk har också varit viktig att spegla i romanen.
– De maktförhållanden som finns i en familj har varit centrala för mig att skildra och det som kanske intresserat mig mest – familjen, samhället, klasstillhörighet och socialt stigma.