”Inom skolverksamheten gäller inte den s.k. meddelarfriheten som gäller i många andra sammanhang. Det är därför förbjudet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till tidningar, radio och TV.” .
Så står det i ett avtal som alla anställda inom skola och förskola i Nyköpings kommun måste underteckna innan de börjar jobba. Formuleringen återkommer även hos Socialnämnden, där det står att meddelarfriheten inte gäller ”för uppgifter inom t.ex. socialtjänst eller skola.”
Dokumenten har sannolikt lästs och undertecknats av tusentals anställda inom Nyköpings kommun.
Men inte nog med det. I avtalet för skolan står det också att personalen riskerar fängelse om de röjer sekretesskyddade uppgifter:
”Om du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för kan du straffas för sekretessbrott. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år.”
Problemet är att skrivningen i avtalen är felaktiga. Meddelarfriheten är en grundläggande fri- och rättighet som står inskriven i grundlagen. Den ger var och en rätt att tala med medierna – även när det gäller de flesta sekretessbelagda uppgifter.
Avtalen är undertecknat av kommunjuristen Tomas Wieslander tillsammans med divisionschefen för skolan, Inger Fransson. Tomas Wieslander uppger att han slutat sin tjänst vid Nyköpings kommun för två veckor sedan. Han berättar dock att avtalet skrevs för över ett år sedan. Han menar att avtalet är utformat på laglig grund för att värna sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Experter har sågat avtalet som lagvidrigt. Bland annat Nils Funcke. Hur ser du på det?
– Det är hans bedömning. Vissa saker ska inte personalen tala om, till exempel personuppgifter. Men de anställda ska ha möjlighet att prata om sin arbetssituation eller liknande. Det är märkligt, det måste ha missuppfattats. Men jag är oklar på formuleringen i dokumentet då det är längesen jag skrev det. Det är över ett år sedan, säger han.
Divisionschefen Inger Fransson som är ansvarig för BUK, barn, utbildning och kultur i Nyköpings kommun, säger att syftet med avtalet aldrig varit att tysta anställda inom skolan i Nyköping.
– En formulering har blivit olycklig. Den har vi tagit bort och avtalen håller på att omarbetas, säger hon.
Hur kommer det sig att avtalet innehåller en formulering om att meddelarfriheten inte gäller skolanställda?
– Jag vet inte. Avtalet skapades innan jag började som chef i Nyköping, säger Inger Fransson, som kom till Nyköpings kommun 2018.
Det har tagit drygt två år innan du blev medveten om vad som sas om meddelarfriheten i avtalet?
– Jag tänkte inte att jag behövde granska innehållet eftersom det hade tagits fram av sakkunniga innan jag började i Nyköping.
Hon säger att det är vanligt med sekretessavtal inom skolvärlden. Detta för att det ska vara tydligt för de anställda att de inte får sprida sekretessbelagd information som kan vara till men för enskilda.
– I det här fallet har det blivit olyckligt. Avsikten har inte varit att hindra människor att berätta om sin arbetsplats, säger hon.
Camilla Svensson, tillförordnad HR-chef i Nyköping kommun är mycket bekymrad när hon nås av uppgifterna om sekretessavtalen.
– Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Jag har frågat hur vi kan ha skrivit så här, och jag har ännu inte fått något svar på den frågan. Det var en olycklig formulering, och kanske har man inte förstått konsekvenserna av meningen när man skrev den.
Hur ser ni på att den här formuleringen kan ha begränsat de anställdas rätt att uttrycka sig?
– Det kan jag inte svara på. Är det någon som känner sig begränsad så vill jag att den ska känna sig trygg och veta att meddelarfriheten gäller för var och en som har en anställning i Nyköpings kommun.
Det kan ses som ett sätt att skrämma de anställda till tystnad, hur ser du på det?
– Det vill jag direkt dementera. Det finns inget som gör att vi skulle vilja skrämmas.
Hur länge har ni använt er av de här dokumenten?
– Det vet jag inte i nuläget.
Efter att tidningen uppmärksammat frågan har dokumenten tagits bort från kommunens intranät. Enligt Camilla Svensson utreder kommunen nu om man använt sig av liknande budskap i fler avtal eller andra sammanhang. Hon säger även att alla chefer ska utbildas i frågan.
– Vi kommer nu gå ut och be om ursäkt till vår personal om den formuleringen och förklara att det inte är så vi menar. Meddelarfriheten är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle, och det är vi som arbetsgivare som ska säkra att alla medarbetare känner till vad den innebär, säger Camilla Svensson.
Fotnot: Vet du mer? Hör av dig till redaktionen@sn.se