50 år av körning på höger sida

Det var många som tagit sig till Malmköping för att få en doft av historien när trafikomläggningen återskapades i lördags.

Foto:

Övrigt2017-09-02 18:15

Det är egentligen 3 september som är det officiella datumet för när svenskarna fick vänja sig vid att köra bil på höger sida och gå på spårvagnen från "fel" sida vägen. Men Malmköpings museispårväg firade redan i lördags – och det rejält.

Från evenemangets öppnande fram till klockan 15 körde vagnarna på vänster sida och det fanns även möjlighet för modiga att testa vänstertrafiken med sina egna bilar uppe vid Heden.

När klockan blev 15 gjorde arrangörerna sitt bästa för att genom tal, berättelser, gamla radioinspelningar och målning av väglinjen från gul till vit, återskapa hur det såg ut när bytet begav sig.

Efter att vagnarna bytt sida var det dags för bilarna, många av veteranmodell, att göra detsamma. Likt ett mindre lämmeltåg följde de på led med vagnen högerut, precis som 1967.

Ingvar Göransson var på plats och underhöll med tidstypisk musik. 1967 var han 22 år och hade körkort.

‒Jag var fascinerad över hur det skulle gå till, men den var briljant gjord och det gick smidigt. Folk hade nog en respekt för allvaret i det hela, man tog det väldigt lugnt i början. Men visst hände det saker, en kompis pappa dog när han plötsligt körde vänstertrafik på vägen hem på en mörk väg och frontalkrockade. Det fanns också risker när vänsterregeln blev höger, säger Ingvar som även minns att det var en viss kontrovers för 50 år sedan.

‒Det finns en bild på mig sparad där jag stod vid en spårvagn på Valdemarsudde. Spårvagnar skulle försvinna och det uppskattades inte. Det förstörde stadsbilden, det var så självklart med dem. Man trodde på bilismen på den tiden och att spårvagnarna var i vägen, det finns ju en billobby i Sverige. Det stora problemet var att man samtidigt tog bort framkomligheten för kollektivtrafiken, på alla torg där kollektivtrafiken var i mitten tidigare fick de i stället finnas i vägkanten och man fick korsa vägen och trafiken flera gånger för att nå dem.

För vissa länder var det mer dramatiskt byte av körbana.

‒Jag hade en kompis från Österrike, jag frågade hur de hanterade det där och han sa bara att när Hitler kom med sina stridsvagnar körde han på höger sida. Sen var det klart, säger Ingvar Göransson.

Appe och Annica Ericsson hade åkt från Västerås i sin Buick Le Sabre som gått 35 665 miles sedan den byggdes, passande nog år 1967.

‒Jag är född 1961 och minns omläggningen men inte så mycket mer, säger Appe som dock minns en anekdot.

‒Vi hade jordbruk och farsan var mycket ute på nätterna med en gammal transitbuss och hämtade djur. Då satt man och sov på natten och när man vaknade såg man att han körde på fel sida, då fick man säga åt honom. På natten när han var trött och satt och halvsov gled han ju över på vänster sida men det var på landsbygden och inte så mycket trafik.

360 000 nya vägmärken

Riksdagen beslöt den 10 maj 1963 att högertrafikomläggningen skulle genomföras. Beslutet skedde med stor majoritet.

Kostnaderna som beräknades till omkring 400 miljoner kronor – men senare visade sig uppgå till över 600.

För att planera och genomföra omläggningen inrättade statsmakterna ett speciellt organ, Statens högertrafikkommission, HTK.

Man fick byta ut 360 000 vägmärken och sätta upp 130 000 påminnelseskyltar.

De största problemen uppstod i städerna och de större tätorterna där enkelriktningssystem måste anpassas och trafikleder ändras. 8 000 bussar måste byggas om eller nyanskaffas.

Men den avgjort viktigaste delen av förberedelsearbetet gällde trafiksäkerheten och "ombyggnaden av trafikanterna".

Källa: Trafikverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!