De elever som gick ut gymnasiet förra året tillhör den femte årskullen som pluggat efter läroplanen som infördes 2011. Reformen, som bland annat innehöll den nya betygsskalan A-F, tycks ha haft god effekt på skolresultaten.
Andelen av eleverna som klarade gymnasiet på utsatta tre år var förra året 76 procent, jämfört med 71 procent fyra år tidigare, enligt statistik från Skolverket. Sörmland ligger strax under genomsnittet med 75 procent så kallad genomströmning. Bäst gick det för eleverna i Nyköping.
– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef för läroplaner på Skolverket.
Enligt myndigheten kan det finnas flera förklaringar bakom utvecklingen. Att färre elever i dag hoppar av för att byta program kan ha påverkat. Stigande betyg från grundskolan de senaste åren nämns också som en möjlig förklaring.
– Det kan tyda på att elever kommer allt bättre förberedda från grundskolan, säger Anna Westerholm.
Det går fortfarande generellt bättre för kvinnor än män när det gäller att klara gymnasiet på tre år. Störst är skillnaden på högskoleförberedande program, där 81 procent av kvinnorna går ut efter tre år, jämfört med 75 procent av männen.
När regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 revs ett tidigare beslut om en reform av gymnasieskolan upp, och en ny utredning tillsattes. Resultatet blev alltså en ny läroplan som började gälla 2011. Förutom en ny betygsskala blev det större skillnader mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Ämnet historia blev samtidigt obligatoriskt för alla gymnasieelever.
Drygt 80 000 elever gick ut gymnasiet i Sverige våren 2018. Skolverket påpekar i en analys att det stora antalet nyanlända ungdomar som kom till Sverige 2015 inte hunnit ta gymnasieexamen, och därför inte finns med i statistiken ännu.