– Monsteran är mitt senaste köp, den är favoriten just nu. De andra vet jag inte namnen på. Först hade jag bara blommande krukväxter, men nu är det bara gröna bladväxter. Det började med att jag och några kompisar köpte varsin liten kaffeplanta och tävlade om vem som kunde hålla den vid liv längst.
Kaffeplantan lever fortfarande och pryder en hylla i blomstegen som Amanda fick i julklapp. Pelargonerna, som Amanda köpte i våras, står i källaren på vinterförvaring och väntar på ljusare tider.
– Växterna gör att det känns hemtrevligt och mysigt att komma hem. Sen är det är kul att vattna och pyssla med dem också, det finns alltid något att göra.
Amanda pluggar andra året till civilingenjör på Mälardalens högskola, med inriktning produktion och produktdesign. Föräldrahemmet ligger i Ransta, en bit utanför Västerås. Från början var det meningen att hon skulle pendla, men så dök lägenheten i Cityhuset upp som ett alternativ och att flytta in i den har hon inte ångrat.
– Jag hade tur som fick den här lägenheten och nu har jag bott här i lite mer än ett år, det känns jättebra. Det var rätt att flytta hemifrån, byta miljö och få nya kompisar. Vi umgås jättemycket, det är viktigt att ha ett socialt liv när man pluggar.
Lägenheten är på 32 kvadratmeter, men Amanda rymmer mycket i sin lilla etta. Här finns en 160 centimeter bred säng, stor bokhylla, bäddbar soffa med schäslong, miniskrivbord för datorn, byrå där tv:n står och ett stort matbord med sex stolar. Köket är ett litet pentry med bara två spisplattor men Amanda har en separat ugn som står på kylskåpet.
– Jag gillar att laga mat och vi är några kompisar som brukar ha "Halv åtta hos mig", det brukar oftast bli hos mig. Att vi kallar det "Halv åtta hos mig" är mest på skämt och för den tiden brukar passa bra. Det är absolut ingen tävling som i tv-programmet. Oftast gör vi bara en huvudrätt men ibland även efterrätt om någon orkar vara så ambitiös.
... när tentan är över då blir det storstädning. Det känns skönt på något vis.
Det stora köksbordet är en annan anledning till att middagarna gärna blir hemma hos Amanda. Som mest har de suttit 14 personer runt bordet men då var det trångt.
Att Amanda lyckas ha det så välstädat och undanplockat på prylar är hon själv lite förvånad över.
– Jag hade nog rätt rörigt i mitt rum när jag bodde hemma men gillade att ta hand om trädgården. Förutom blommor och bärbuskar, hade vi även en egen liten odling med bland annat potatis, tomater och ärtor. Visst kan det vara rörigt ibland här i lägenheten också, ofta inför en tenta, men när tentan är över då blir det storstädning. Det känns skönt på något vis. Nu har jag städat bort julen, men stjärnorna i fönstret får vara kvar ett tag till.
Lägenheten ligger ovanpå Cityhuset med ingång från parkeringen som ligger på taket. Här var tidigare kontorslokaler som byggdes om till flera studentlägenheter med egna kök.
– Det är rätt skönt att ha ett eget kök, men det jag kan sakna är ett utrymme där man kan umgås. Här blir inte det där studentkorridorslivet som när man har ett gemensamt kök. En sak till saknar jag – en diskmaskin, disken växer så snabbt.
Soffan och det lilla skrivbordet är de enda möblerna som är nya, resten har Amanda plockat med sig från sitt rum i Ransta.
– Bäddsoffan är bra att ha när mamma eller min syster kommer och hälsar på, den är perfekt storlek för rummet Skrivbordet var det minsta vi hittade och passade precis in i utrymmet som var över. Jag pluggar oftast på skolan, men när kursen i CAD-ritning började behövde jag min stationära dator.
Den stora bokhyllan, som står längs sovalkovens vägg, har utdragbara lådor där Amanda förvarar det mesta av sina kläder eftersom det bara finns en garderob och i den har hon städprylarna.
På köksbordet brinner ett doftljus och på golvet står ännu ett, plus ett på diskbänken.
– Om man låter dem brinna några timmar på kvällen finns doften kvar nästa dag när jag kommer hem från skolan. Och när jag känner den doften, då känns det att jag är hemma. Klart att Ransta också är hemma, men här är min vardag och då är det viktigt att kunna få den där riktiga hemmakänslan.