Anders bollades runt i vården med svår smärta – ingen ville ta ansvar

Anders Häggberg hade värk, fruktansvärd värk. Han kontaktade vårdcentralen, men där fanns ingen tid. Han fick rådet att uppsöka akuten, men de ansåg att han skulle söka sin vårdcentral. Ska det gå till så här? undrar Anders Häggberg.

Foto:

Övrigt2019-03-06 06:11

Värken kom plötsligt i ena foten. Han ringde den vårdcentral han är listad vid, Oxelösunds, men inga tider fanns. Anders Häggberg, 57, tänkte att han kunde stå emot med smärtan till nästföljande dag.

Han ringde och fick värktabletter, men värken gav inte vika. Han ringde en morgon senare till vårdcentralen, men då var det fullbokat igen och han hänvisades till nästföljande vardag, som var tre dagar bort.

Då ringde han vårdguiden, 1177, som uppmanade honom att åka till akutmottagningen vid Nyköpings lasarett. Han fick skjuts av en kamrat, men väl där sa akutmottagningen att han är ett ärende för sin vårdcentral. Så lika plötsligt var han tillbaka på ruta ett.

Han fick skjuts av sin kamrat till Oxelösunds vårdcentral. Där möttes han av beskedet att inga tider fanns, men förklarade att akutmottagningen hänvisat honom hit. Efter några timmars väntan lät en läkare undersöka foten och han fick medicin mot gikt (en ledinflammation som ofta gör väldigt ont).

Anders Häggberg ifrågasätter hur vården bollar med patienter och hänvisar dem än hit och än dit. Han undrar också hur en vårdcentral tidigt på morgonen kan meddela att inga mer tider finns.

– Telefonerna måste vara öppna så att vårdcentralen kan hänvisa patienterna. Vad gör man när det är fullt på en vårdcentral? Hur effektivt är bokningssystemet? Är vårdcentralerna underbemannade?

Han är inte ensam om att bollas runt i vården eller uppleva motståndet att nekas hjälp.

En Nyköpingskvinna uppger att hon sökte vård på akutmottagningen för värk i benet. Hon skickades hem med uppmaningen att söka till sin vårdcentral. Värken släppte inte. Hon uppsökte ånyo akutmottagningen och en röntgenundersökning gjordes. Den visade inget särskilt.

Men värken bestod. En ny röntgenundersökning genomfördes och en dryg månad efter första besöket konstaterades en fraktur i vadbenet.

– Jag hade så ont att jag inte stod ut, säger kvinnan, som upplevde att hon kände sig ovälkommen till sjukvården.

Kvinnan, som vill vara anonym, och Anders Häggberg har båda anmält sina ärenden till patientnämnden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!