Anders och Malin Kruhsberg – mångsysslande entreprenörer

Makarna och entreprenörsparet Anders och Malin Kruhsberg har många järn i elden. De brinner för fastighetsutveckling samtidigt som de har engagerat sig i lantbruk, integration och friskoleverksamhet. De kämpar för att både innerstaden och landsbygden ska leva.

RG Förvaltnings AB tog hjälp av gymnasieelever för att bestämma hur nästa etapp i Västra Munktellstaden ska se ut. Vinnare blev arkitektkontoret Spridds förslag.

RG Förvaltnings AB tog hjälp av gymnasieelever för att bestämma hur nästa etapp i Västra Munktellstaden ska se ut. Vinnare blev arkitektkontoret Spridds förslag.

Foto:

Övrigt2017-11-13 18:15

Familjen Kruhsberg på Hanebergs säteri har ett finger med i mycket av det som händer i både Eskilstuna och Näshulta. Anders Kruhsberg tog förra året över som ägare och vd för familjeföretaget Reinhold Gustafsson Förvaltnings AB som för närvarande är inblandat i flera bostadsprojekt i Eskilstuna. Fastighetsutvecklingsbolaget bygger bland annat bostadsrätter i Munktellstaden och planerar för radhus i Årby.

Anders är även delägare i företaget Stadskoncept som uppförde den uppmärksammade byggnaden på Kungsgatan/Drottninggatan där bostadsrättsföreningen Messingen huserar. Anders sitter också med i styrelsen för Eskilstuna Innerstad.

I samband med att Anders tog över som ägare började även Malin att jobba på familjeföretaget efter att tidigare ha jobbat inom industrin.

‒Jag tyckte det verkade kul att få testa något nytt. Inom industrin var jag en liten spelare i ett stort maskineri. Här är jag en större kugge i en mindre maskin.

Malin arbetar som samordnare på RG Förvaltnings AB. Hon menar att hon och maken kompletterar varandra bra i verksamheten.

‒Jag håller ordning. Anders är idésprutan, säger hon.

Anders nickar instämmande:

‒Du är bra på att hålla mig tillbaka lite grann när det bli för många idéer, för många bollar att springa på.

Samtidigt är familjen Kruhsberg en del av det starka nätverk av företagsamma landsbygdsbor som finns i Näshulta. Anders Kruhsberg har precis avslutat ordförandeskapet i Näshulta framtid, den ideella förening som startat och driver Näshulta Friskola sedan kommunen lade ned sin skola.

‒Då hade vi två barn som skulle in i verksamheten eller gick på förskola här ute så att skolan skulle försvinna kändes inte som aktuellt. Då vart vi drivande i att försöka starta en friskola i stället i dialog med kommunen. Det var i samband med friskolearbetet som kärleken till landsbygden växte sig till en stark drivkraft, berättar Anders Kruhsberg.

Anders och Malin bor i anslutning till familjegården Haneberg och har sitt kontor i huvudbyggnaden där Anders pappa Jan Kruhsberg fortfarande håller i tömmarna.

Anders morfar, byggmästaren Reinhold Gustafsson, köpte i mitten av 1970-talet Hanebergs säteri. Medan han byggde upp sitt byggföretag i Stockholm till att bli ett av landets största fick dottern Elisabeth och hennes man Jan Kruhsberg sköta om Haneberg som de rustade upp.

‒Det här var en ganska nedsliten gård. Vi hade fem permanentboende hyreskontrakt totalt på gården, berättar Jan Kruhsberg.

I dag har antalet permanentboende hyreskontrakt på Haneberg ökat till 55. Antalet anställda på Haneberg har ökat från fyra till tio. Hanebergs säteri har även skapat 16 trygghetsboenden i Näshulta.

‒I och med att vi bygger de här lägenheterna frigör vi hus som det finns möjlighet för barnfamiljer att flytta in i. Då blir det även en ökning av antalet elever i skolan, säger Jan Kruhsberg.

Anders är uppvuxen på Hanebergs säteri och Malin kommer från Hållsta. De lärde känna varandra i högstadiet, blev ett par i gymnasiet och har hållit ihop sedan dess. Båda utbildade sig till ingenjörer vid Mälardalens högskola. Anders jobbade på AQ Arkitekter innan han övergick till familjeföretaget. Anders och Malin är i dag 36 år gamla och har barnen Alvar, 6, och Moa, 8.

En stor del av byggmästaren Reinhold Gustafssons fastigheter gick förlorade i fastighetskraschen på 1990-talet. Hyresintäkter från det kvarvarande fastighetsbeståndet i Stockholm skapar dock ett handlingsutrymme för bolaget vars nya fokus är att satsa på byggprojekt i Eskilstuna.

‒Vi bor och jobbar här och har inte samma koppling till Stockholm som tidigare generationer i företaget. Vi är ett litet men anrikt familjeföretag och vi tänker mycket på god arkitektur, högkvalitativa bostäder som ska hålla hela sin livslängd oavsett förvaltningsform, säger Malin.

‒Vi ska inte maximera vinster utan vi plockar projekt som vi tycker är roliga, spännande och annorlunda, säger Anders.

När man skulle bestämma hur de drygt 40 bostadsrättslägenheterna i Etapp 2 av Västra Munktellstaden ska se ut tog företaget genom Eskilstunautmaningen hjälp av elever på Rekarnegymnasiet i juryarbetet.

‒Det skapar en annorlunda twist. Då detaljplanen är relativt styrd i Munktellstaden ville vi göra processen annorlunda för att det inte skulle kännas slentrian, säger Anders som fått nya bra inspel från gymnasieklassen under projektets gång.

När det gäller bygget på parkeringen i Årby tittar RG Förvaltning på att satsa på radhus, vilket är ett annorlunda grepp för ett miljonprogramsområde. På Kapellbacken, mellan brandstationen och Årbyrondellen, tar man ett nytt grepp genom att blanda bostadsrätter och trygghetsboenden i samma projekt.

Anders, tillsammans med sina syskon Maria, Karin och Jenny, hyser även förhoppningar om att kunna bygga ytterligare 16 trygghetsboenden i Näshulta. Det kan även bli 10-30 lägenheter i form av det som Anders visionärt kallar för framtidens landsbygdsboende.

‒Jag personligen är jättenyfiken på att titta på hur framtidens landsbygdsboende ser ut. Är det separata villor? Är det hyreshus? Eller kommer vi tillbaka till byar där man kan ha social gemenskap? Med fiber och bredband kan vi jobba, men ändå bo mitt ute i naturen.

Familjen Kruhsberg vill gärna bidra till samhället vilket de bland annat gör genom att hjälpa nyanlända. Fyra nyanlända har praktiserat på Haneberg inom programmet Grön introduktion där deltagarna får orientering i de olika branscher och yrken som finns inom de gröna näringarna. Anders Kruhsberg och Eva Johnsson, som också jobbar på Haneberg, deltar även i Eskilstunautmaningen genom att stötta språkklasser. Anders vill att fler människor med utländsk bakgrund ska bosätta sig på landsbygden.

‒När man tittar på Näshultas utveckling historiskt så ser man att det finns en otrolig drivkraft. Näshulta har en jättefin motor, men ibland behöver den ha en gnista. Oftast är det någon som kommer utifrån som kan ge den här lilla gnistan. Det vore jättefascinerande att se om personer med utländsk bakgrund kan komma med sina influenser från andra länder och ge den där gnistan.

Anders Kruhsberg planerar att starta ett byggbolag tillsammans Basel Dahan som 2015 kom till Sverige från Syrien tillsammans med sin hustru Kamar och deras barn.

‒Vi kommer att försöka göra det här företaget till ett gott exempel på integration säger Basel Dahan.

Basel har tidigare drivit ett byggbolag med ett 50-tal anställda i Syrien. Familjerna lärde känna varandra i samband med ett julbord i kommunalhuset i Näshulta. Familjerna har därefter blivit goda vänner och familjen Dahan bor numer i Näshulta och Basel har fått jobb på RG Förvaltning där han bland annat jobbar med att ta fram underlag inför starten av det nya byggbolaget. Enligt Anders Kruhsberg är tanken att det ska finnas både svenskar och nyanlända på både ägarnivå och snickarnivå i det nya bolaget.

‒Vi ska jobba med full integration, säger han.

Malin Kruhsberg har tillsammans med Eva Johnsson på Haneberg och Elin Eriksson på Hökärr Trä och Bygg AB startat ett kvinnligt nätverk i Näshulta.

‒Vi är i dag 107 stycken medlemmar och vi ordnar kostnadsfria träffar då vi talar om allt möjligt, till exempel marknadsföring eller utveckling av landsbygden, säger Malin.

Anders ser gärna att Näshulta bidrar till målet i Affärsplan Eskilstuna om att skapa 7000 nya jobb i kommunen till år 2030. Om man sätter målet i relation till hur många som bor i Näshulta så motsvarar det 70 nya jobb i Näshulta.

‒Landsbygden ska kunna ta sin del av helheten, även fast det är en väldigt liten del, men varje liten procent är viktig. Det gäller allt från skolan till bostadsbristen. Får vi en ny barnfamilj att flytta ut till landsbygden ser vi direkt att det är två nya elever i skolan, att det är två nya elever i idrottsverksamheterna, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om