På söndag inleds andra säsongen av "Äkta människor", SVT:s science fiction-serie som rönt stort internationellt intresse och sålts till ett 50-tal länder. Dramat utspelar sig i ett alternativt, nutida Sverige där forskarna utvecklat robotar som ser ut precis som människor och som kan programmeras till tjänstefolk, arbetare eller sällskap. Gordon har försetts med så pass avancerad programvara att han kan känna känslor, grubbla och fundera.
— I andra delen gör han både en yttre och inre resa. Han letar efter sin tvillingsyster. Men också efter en tro, säger André Sjöberg, som inför den första vändan av "Äkta människor" var mycket spänd på hur publiken skulle reagera på seriens ganska udda upplägg.
Varför har den blivit en sådan succé?
— För att det är en intressant story, tror jag. Karaktärerna är många och väldigt olika. Det är science fiction, men ligger samtidigt väldigt nära vår egen tid. Dessutom tar serien upp allmängiltiga frågor om vad det egentligen är att vara människa.
Inför första inspelningsperioden fick André Sjöberg och de andra hubotarna gå på kurs och lära sig att använda robotliknande rörelsemönster. Att inte prata och gå samtidigt och att inte gestikulera medan de pratade.
— I början var det väldigt svårt. Men nu, inför andra inspelningsperioden, hade det satt sig i kroppen, frustrationen var betydligt mindre.
Inspelningarna avslutades i augusti och under hösten har André Sjöberg bland annat arbetat med ett filmprojekt i det egna produktionsbolaget.
— Det handlar om en sann, helt otrolig historia som utspelade sig i Sverige under andra världskriget.
Mer vill han inte avslöja, men antyder att det snudd på kommer att tvinga fram en revidering av historieböckerna!
Till våren väntar en spelroll i en långfilm, för det är film som med åren blivit André Sjöbergs inriktning.
— Det är många år sedan jag spelade teater nu. Jag har alltid tyckt om film och eftersom man hela tiden vill vidare så tar man chansen när man får den, säger André Sjöberg som numera bor norr om Stockholm men fortfarande har tät kontakt med Eskilstuna.
— Ja, jag är nog där åtminstone en gång i månaden.