Anna sadlade om till lärare – ser framtiden i ljusa färger

Anna Lidhammar tycks hittat sin plats. Hon trivs i livet, med jobbet, familjen och fritiden. Framtiden ser hon i ljusa färger.

Övrigt2011-04-02 06:30

– Jag bytte bana för några år sedan och utbildade mig till lärare för tidigare år som det heter. Nu jobbar jag som förskollärare i klass 2 på Gökstensskolan och har teknik som specialområde. Det är jätteroligt och barnen uppskattar det. Teknik i de här åldrarna handlar om all teknik vi har runt oss, vi pratar om den på deras nivå och experimenterar mycket.

Då har du inga affärstider längre?
– Nej, det är skönt att slippa sena kvällar och helger. Jag jobbade som butiksanställd på Timari i tio år. Men sedan flyttade de till Tuna Park och då kände jag mig färdig. Nu finns butiken inte ens kvar i stan.

Privat gillar Anna Lidhammar att hålla igång och motionera. Hon har avverkat sju Stockholm Marathon.

– Det var min pappa, Leif Engstrand, som inspirerade mig. Han har sprungit 59 maratonlopp. Han sprang också med mig mitt första lopp, då fick jag den bästa tiden, 3.58. Sen har jag aldrig nått dit igen.

Blir det något lopp i år?
– Inte maraton, men vi är några som ska springa halva sträckan, Göteborgsvarvet, i maj.

Tränar du mycket?
– Nej, inte just nu. Det måste jag erkänna. Har varit inne i en svacka på den fronten. Det blir bara ett par gånger i veckan. Max upp till en mil varje gång.

Anna Lidhammar har tidigare engagerat sig i dotterns fotbollslag i Triangeln.

Hennes man tränar fortfarande sonens fotbollslag. Så lika mycket tid läggs inte där som tidigare.

Fler intressen?
– Ja, vi bor i ett äldre hus med uppvuxen trädgård och jag tycker om att hålla på i den. Det är avkoppling. Och så älskar jag att resa. Familjen gör det ofta och gärna. Vi har också en stuga i Sälen vi åker till så fort vi kan.

Förra året var Anna i Paris, Berlin och Egypten. Hon gillar storstäder. Det lär vara en ny storstadsresa på gång med dottern i vår.

Något mer?
– Jag är kontaktperson åt en pojke, Adrian. Vi träffas varje onsdagskväll och gör saker tillsammans. Jag följer med på hans fotbollsträning, vi fikar, går på restaurang, eller så åker vi hem till min familj några timmar och bara umgås.

Det har berikat båda Annas och hennes familjs liv.

– Vi får så mycket tillbaka.

Hur känns det att bli 40?
– Inget speciellt. Jag bryr mig inte om åldern.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om