I dag är det cirka 70 procent av alla tillfrågade bilister som anser att fartkameror tjänar sitt syfte, många av dem efterlyser till och med fler kameror och ibland på sträckor där de aldrig kan komma på fråga.
Britt Lisra är ansvarig för hastighetsövervakande kameror på Trafikverkets region öst pekar på att flera kriterier måste uppfyllas för att man ens ska överväga att placera ut en kamera.
‒Det ska vara vägar med höga trafikflöden och det ska råda en ganska hög medelhastighet på minst fem kilometer i timmen över den som är tillåten.
‒Dessutom ska den beräknade olycksrisken på vägen vara hög.
Varje kamera kostar en halv miljon kronor så det är begripligt att det aldrig kan sitta fartkameror ovanför varenda hastighetsskylt. Men pengarna spelar en underordnad betydelse när Trafikverkets personal funderar på nya satsningar.
‒Vi tänker på hur många liv vi kan rädda, och hur många svårt skadade som vi kan undvika. Det är vår enda måttstock i de här sammanhangen.
Britt Lisra har koll på den statistiken också och hävdar att man för närvarande - med 1 500 kameror på plats i hela landet - sparar omkring 20 människoliv varje år och många fler undkommer att skadas svårt.
Att bara placera ut en fartkamera på en sträcka är sällan aktuellt längre. Det ger egentligen bara följden att många bilister tillämpar det som kallas kängurukörning - snabbt ned från tio, femton kilometer i timmen för snabbt till fyra, fem kilometer i timmen under gällande hastighet förbi fartkameran, och sedan snabbt upp till den ursprungliga hastigheten igen. Vad man gör numera är att man placerar ut flera kameror längs en och samma sträcka.
Så när man för lite sedan bestämde sig för att placera ut kameror på Malmköpingsvägen så ställde man ut sju.
När man antingen senare i år, eller möjligen under 2018, ska placera ut kameror längs väg 57 mellan Gnesta och Björnlunda så blir det också sju kameror. På väg 52 mellan Bettna och Vrena placeras fyra kameror, samma väg mellan Bettna och Stigtomta ska övervakas av fem kameror.
Från Trafikverkets sida räknar man med att cirka 250 kameror tillkommer varje år i hela landet.
Men rent matematiskt är det lite svårt att säga ett exakt antal nya kameror eftersom man i flera fall väljer att flytta en kamera från en vägsträcka till en annan efter det att man genomfört förändringar av vägen som ökar säkerheten.
‒Bygger vi om så vi får mötesfria vägar är det fullt möjligt att vi inte längre behöver ha fartkamerorna kvar på just de sträckorna, säger Britt Lisra.
Därmed inte sagt att det är fritt fram med fri fart.
‒Det står polisen fritt att när som helst gå in och övervaka hastighetsbestämmelserna.