Ta till exempel friskolorna som herrarna i Strängnäs ondgör sig över. Där har Folkpartiet med Jan Björklund tvärtemot varit ledande friskoleförespråkare. På samma sätt är kommunalt företagande på avreglerade marknader (läs elhandeln i Sevab) knappast något som sanktioneras av Maud Olofsson.
Vad gäller friskolorna måste framhållas att tillgänglig forskning visar att dessa kraftfullt bidragit till att höja utbildningskvaliteten inte bara genom de nya skolorna utan genom själva konkurrensmomentet, också i de kommunala skolorna.
Vi skall komma ihåg att för tio år sedan var elevkullarna i Strängnäs så pass stora att då behövdes nya skolor för att klara trycket. Sedan har det kommunala systemet misslyckats med att minska ned antalet skolor när elevkullarna kraftigt minskat.
Vi kan konstatera att det är lättare att bygga ut än att minska ned. Det senare är ett problem som Moderaterna ständigt sökt lyfta, men det har mer eller mindre negligerats av Socialdemokraterna som nu styr i skolfrågorna.
För mig är det dock nytt att även Folkpartiet och Centern är emot friskolor.
Däremot är det inte nytt att FP och C i Strängnäs gillar att använda skattebetalarnas pengar till riskfyllda kommunala företagarprojekt.
Hur många gånger har vi inte hört Leif Lindström (S) tillsamman med Anders Svensson (FP) tala om vilka fantastiska vinster kommunen kommer att göra i Sevab med hjälp av medborgarnas pengar. Några sådana vinster har hittills aldrig visat sig, ändå fortsätter Leif Lindström (Sevabs ordförande) att lägga fram hoppfulla prognoser på overhead i fullmäktige, och nya pengar lånas upp, för att allting skall få fortgå som tidigare, på skattebetalarnas bekostnad.
Mot denna gammelkommunala politik kommer Strängnäs invånare att resa sig.
Strängnäsbor som vill ha en kommunledning som använder skattebetalarnas pengar med förstånd och som önskar en borgerlig, liberal utvecklingspolitik bör rösta på Moderaterna.
Maria von Beetzen (M)
Oppositionsråd