SEGERN KÄNNS ändå svårbedömd. Österrikarna smällde på så gott de hann och kom då och då med finesser. Men Mattias Zachrisson uttryckte det bra efter lördagens sena middag i en sportbar.
– De var bra, men inte tillsammans.
Guif spelade däremot mer som ett lag men det var inte glimrande. Tre straffar av fem brändes och kontringsspelet före pausen var halvrisigt. Så trots sju mål upp ska nog inte Guiffansen sväva på alltför vackra moln inför onsdagens SM-finalrepris hemma mot Alingsås.
JAG HOPPAS förresten Guif sparade lite internationell luft från Wien i en syrgastub till Tobias Aren. Det spel och den slägga till skott han visade upp i lördags måste komma fram oftare i Elitserien. Men nationellt är han ofta för passiv.
Han säger att det inte är mentalt men Arens huvud känns i detta fall som en tuffare motståndare än – motståndarna.
TILL SIST ska de 40–50 fans som betalat dyrt och åkt till Wien för att stötta Guif hyllas rejält. Stämningen i hallen var mäktig och stödet från BÅDA klackarna handlade bara om sport.
Det var inte hat. Det var inte huliganism. Det var bara härligt och det gav matchen en extra dimension.
Fast en sak förblir ett frågetecken. Mannen i tjock, gul jacka och tung ryggsäck som joggade bakom läktaren och före matchen värmde upp lika hårt som spelarna, vad sysslade han egentligen med?