Att vara ärlig

KD har både bjudit in och kastat ut Hollywoodfrun Anna Anka. Och Mona Sahlin har gjort formidabelt självmål i kändisvärlden.
Det började med att Anna Anka kvackade runt i televisionen i måndags kväll. Att hon motsvarade alla tänkbara fördomar om korkade blondiner stod klart redan vid första stavelsen.

KD högg direkt trots att hon svor som en borstbindare så fort näbben åkte upp. Hennes uttalanden om hemmafruar var uppenbarligen helt oemotståndliga för partisekreteraren, svavelos eller inte.
Eller kanske tyckte de bara att hon var ”vanlig”. För samma vecka for Göran Hägglund fram som en jordfräsande JAS mot en massa väderkvarnar som han hävdar trycker ned vanligt folk i skorna. Såna som ”talar om för andra hur de ska leva”.

Annars är väl de enda som på allvar och med hög röst talat om för oss hur vi ska leva den gamla stränga typen av kyrka som tvingade folk att sitta stilla på en stol hela långfredagen. Vi är många som fortfarande inte kan gå in i en kyrka utan att känna oss obstinata. Raggen står rak så fort man tycker sig höra minsta antydan till pekpinne om huru livet ska levas.
Vilket numera är en rätt orättvis inställning. För faktum är att jag skulle kunna skriva en alldeles egen krönika om allt som kyrkan numera är helt ensam om att kunna hantera. Sorg och död till exempel. Där är det få som slår den på fingrarna. Där är kyrkan ensam på banan, vad Christer Sturmark än säger. Bara det är värt kyrkoskatten eftersom få av oss när allt kommer omkring är odödliga.

Men tillbaka till vår kära Mrs Paul Anka. När KD läst det finstilta drog de öronen åt sig. Kvinnoförbundet var i uppror och plötsligt deklarerade partisekreteraren att fru Anka nog inte skulle trivas hos kristdemokraterna. Synd på så mycket Hollywood-, glamour- och bling-blingfaktor att blända oss vanliga med, kan man tycka.

Mona Sahlin drog sitt strå till stacken i den totala sammanblandning som nu tyckas gälla mellan politik, TV-kändisar och andra kändisar. S som i Stureplan verkar vara den slogan hennes strateger kokar på inför valet. Eller annars tror Mona Sahlin, precis som KD:s partisekreterare, att ”vanligt folk” inte längre knegar och vaskar golv utan håller till i TV-rutor och på Michael Bindefeldts kändiskalas.

Har svårt att tänka mig att det hyllade ”vanliga folket” tycker det är så himla tjusigt vare sig att leva hemmafruliv i Hollywood eller åka specialchartrat plan med Bindefeldt till Mallorca.
Tankarna går idag till Maria Wetterstrand som ska försöka förklara för statsministerkandidaten vad ”klimatsmart” egentligen betyder.

Denna vecka tar man sig för politikerpannan, helt enkelt.
Finns det inga katter som ställer upp i valet nästa år?
Benny skulle kunna bli en frisk fläkt.