Du ska tala om "Visuell makt" - vad är det ?
— Vi lever i en visuell kultur och översköljs av mängder av bilder dagligen. De bilder vi möter formar vår syn på oss själva och andra. Det tror jag de flesta egentligen håller med om, men samtidigt kan man tala om brist på visuell läskunnighet. Behovet att öka den visuella läskunnigheten, det vill säga kunskapen om bilders funktion och historia, är idag lika stor som när vi fick möjlighet att massproducera text - och skriv- och läskunnighet blev obligatorisk.
Vem har den visuella makten?
— De som har makt i ett samhälle. De med kapital, positioner och kontakter. De som arbetar i media har stor makt genom att välja vilka bilder och berättelser om samtiden som publiceras eller inte publiceras. Samtidigt saknar många professionella mediaskapare bildkompetens och förmåga till maktanalys. Vi vet hur bilder använts för att avhumanisera grupper, t ex under andra världskriget då enorma mängder antisemitiska bilder spreds i media och i barnkultur. De var ett effektivt verktyg i avhumaniseringen av judarna. Ett annat exempel är märkningen av olika grupper, som de gula stjärnor judarna tvingades bära och de rosa trianglarna som de homosexuella märktes med. Dessa, och många andra symboler effektiviserade mördandet av miljontals människor. Rasstereotypa bilder av svarta människor spelade en mycket viktig roll under slaveriet och de raslagar som segregerade USA under 90 år.
Du var engagerad i debatten omkring "Lilla skär och alla små brokiga" – vad handlade den om och varför var den viktig att föra?
— Debatten hade kunnat vara mycket mer konstruktiv om media publicerat bilderna som kritikerna refererade till - och om media skrivit om vilken funktion rasstereotypa bilder haft. Eftersom ingen publicerade rasstereotypa bilder av svarta blev kritikerna beskyllda för att ägna sig åt polemik och känslor. Inga media publicerade heller några artiklar som klargjorde hur rasstereotypa bilder av svarta har repeterats under århundraden. Men, debatten var viktig, just för att den visade på det stora kunskapsglapp som har funnits i Sverige kring bilder av svarta. Som professor Hans Rosling påpekade under debatten om rasstereotypa bilder av svarta figurer i Tintin, "vi behöver inte se antisemitiska bilder för att veta att de finns".
Kan du ge exempel på bilder som vi har omkring oss just nu och som vi omedvetet påverkas av?
— Framförallt är den massiva repetitionen av vissa stereotypa bilder ett stort problem. Bilder sprids mer än någonsin tidigare, men det är till stor del variationer av samma bilder. På Konstfack utbildar vi studenter till att göra nya bilder, de bilder vi ännu inte har sett, bilder bortom stereotyper.