Trots att hon fick göra sig av med tusen böcker när hon flyttade från Köpmangatan till Eleonoragatan för snart två år sen återstår åtskilliga i bokhyllan.
– Jag känner fortfarande nyfikenhet, vill förstå nya sammanhang och hur tiden uttrycker sig, säger hon.
Visst är kroppen lite skröplig numer. Ryggen ibland väldigt ond, hörseln och synen nedsatt. Men hon har också mycket att glädjas åt. Inte minst de kära barnbarnen.
Det är också för barnens väl och ve hon ägnat största delen av sin yrkeskarriär.
Läs hela artikeln i torsdagens papperstidning