‒I huvudsak är det relevant kritik, brister som vi själva har identifierat och vet om att vi behöver titta på, säger kommunens grundskolechef Katarina Holmsten, och tillägger att arbetet med att åtgärda bristerna pågår.
[fakta nr="2"]
Paulinska skolan är den skola som fått flest anmärkningar i Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Myndigheten kräver förändringar på tre av de sex områden som de kommunala grundskolorna har kontrollerats utifrån.
Den första kritikpunkten handlar om hur skolan arbetar med elever som behöver särskilt stöd för att klara skolan. Det finns rutiner, men rektorerna beskriver dem som diffusa och lärarna konstaterar att arbetet inte alltid fungerar i praktiken. Det har lett till att skolan inte utrett elevers behov av särskilt stöd skyndsamt. Elever som har konstaterats vara i behov av särskilt stöd har heller inte fått hjälp på det sätt eller i den omfattning som utredningen visat att de behöver. Och det finns brister i hur stödet sedan följs upp och utvärderas.
‒Den punkten kom inte som någon överraskning. Det är förvisso något som vi jobbat på sedan jag började som rektor så man kanske kan tycka att det är konstigt att vi inte är bättre på det. Men det är komplicerat att få till det där stödet bra, säger Tommy Olsson, som varit Paulinska skolans rektor sedan höstterminen 2015.
Han tillägger att det är en sak att få till det bra på en skola med få elever i behov av särskilt stöd. Paulinska skolan har en stor andel elever med utländsk bakgrund, hela 23 procent av skolans elever räknas som nyinvandrade i Skolverkets statistik och det är en faktor som anses påverka elevernas betygsresultat.
‒En skola med höga Salsa-värden har alltid större behov av särskilt stöd än en skola med låga Salsa-värden, säger Tommy Olsson och syftar på det analysverktyg som kommunen använder sig av när pengar ska fördelas mellan de olika skolorna.
Annan kritik som riktas mot Paulinska skolan handlar om rutinerna för hur skolan hanterar kränkningar och att skolpsykologen inte deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
‒Om jag kände "ja" på den första punkten så är det ett "nja" på den andra och "nej" på den tredje. Kritiken var att personalen inte anmäler alla kränkningar till mig, men alla kränkningar rapporteras i ett verktyg som jag har tillgång till. Och jag som rektor rekryterar ingen psykolog, det görs centralt. Kommunen har haft en annons ute men har inte fått tag på någon. Så jag blir lite förvånad över att det tas upp som ett föreläggande mot Paulinska skolan, säger Tommy Olsson.
[fakta nr="3"]
Tosteröskolan och Vasaskolan kritiseras bland annat för att obehöriga lärare undervisar eleverna, trots att behörigheten finns på skolan. På Tosteröskolan är det ämnet engelska det handlar om, och på Vasaskolan bild, engelska och samhällsorientering. Anledningen är att undervisningen på de två skolorna har organiserats utifrån ett klasslärarsystem, där en och samma lärare undervisar sin klass i flera ämnen. Problemet med detta system, enligt Skolinspektionen, är att eleverna inte alltid får undervisning av lärare med den ämnesutbildning som de har rätt att förvänta sig.
‒Det är en balansgång mellan de yngsta elevernas behov av tydlighet och trygghet i klassrummet, och det skollagen och forskningen säger om vikten av ämnesbehöriga lärare. Vi har tillämpat klasslärartanken för elevens skull, för att de inte ska behöva ha så många lärare, med ämnesbehöriga lärare som ansvarar för planering och handledning. Men om Skolinspektionen säger att det inte duger så är det klart att vi rättar oss efter det, säger Katarina Holmsten och tillägger att systemet finns på fler skolenheter än de som nu har fått tillsyn.
Stallarholmsskolan kritiseras för brister i elevernas kunskapsuppföljning. Enligt Skolinspektionen måste skolan intensifiera arbetet med att höja kunskapsresultaten. I årskurs 6 är det 59 procent av eleverna som har godkänt betyg i alla ämnen, jämfört med 79 procent i riket. I årskurs 9 är motsvarande andel 67 procent, jämfört med rikssnittet på 78 procent.
‒Det var något jag såg när jag började som rektor i höstas, och då införde jag en kontinuerlig uppföljning av kunskapsresultaten med analys och åtgärder. Vi hade precis gjort den första avstämningen när Skolinspektionen kom i december, och de tyckte att det såg bra ut. I dag känner jag mig trygg i att vi har koll på läget, säger Bolennart Johannesson.
Som exempel på en åtgärd nämner han den lovskola som hölls på sportlovet, och som planeras även för påsklovet.
‒Det är en insats som gör att elever som ligger lågt får möjlighet att förbättra sina resultat, säger rektorn.
Även kommunens grundsärskola och gymnasiesärskola har granskats av Skolinspektionen. En kritikpunkt som gäller både grundskola och gymnasium är att elevhälsan i första hand inte används förebyggande och hälsofrämjande. En annan är att rektorn inte tillräckligt väl följer upp, analyserar och planerar för utvecklingsåtgärder. Under tillsynen har det framkommit att det utvecklingsarbete som pågår inte är specifikt inriktat mot särskoleverksamhet för de aktuella årskurserna, utan generellt för hela grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det innebär en risk att åtgärderna inte utgår från den enskilda enhetens förutsättningar och behov, konstaterar Skolinspektionen.
I årskurserna 7–9 och gymnasiet kritiseras dessutom arbetet med särskilt stöd. Särskolan har tagit fram rutiner för hur arbetet med att utreda elever som kan vara i behov av särskilt stöd, men de tillämpas inte. I intervjuer har Skolinspektionen fått fram att det som betraktas som särskilt stöd i ordinarie skola ingår i vardagsrutinerna för särskolan. Det finns en inställning bland personalen att det görs anpassningar hela tiden, och att särskilt stöd därför inte behövs.
Katarina Holmsten berättar att hon och kommunens alla rektorer har sammanställt Skolinspektionens rapporter och tittat på likheter och skillnader i kritikpunkterna.
‒Nu ska vi göra några djupdykningar och se hur alla skolorna i Strängnäs ska gå vidare, inte bara de enheter som har haft tillsyn. Hela organisationen måste ta lärdom av det Skolinspektionen har sett, inte bara den rektor som råkade få det på sitt bord.
Tidningen har sökt särskolans rektor.