Katrineholms-Kuriren skriver om ett knivrån i Vingåker. "Trygga Sverige" står det i en kommentar till artikeln på sociala medier.
"Så mycket våld senaste tiden!" Så skriver en annan läsare på Sörmlands Nyheters sociala medier efter en artikel om en man som anhållits efter ett misstänkt mord i Trosa.
Eskilstuna-Kuriren skriver om en stöld av kött för tusentals kronor: synpunkter om anarki och ett laglöst land låter inte vänta på sig. "Det går bra för Sverige nu" lyder en betraktelse över nyheten.
Den frågan, huruvida samhället är på väg mot en kollaps där medborgarnas trygghet är hotad av ökad brottslighet, är en fråga som engagerar i samhällsdebatten på många plan.
Det konstaterar inte minst Brottsförebyggande rådet, Brå i rapporten "Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015".
Rapporten publicerades i år och behandlar 2000-talet. Den visar bland annat att utsattheten för brott minskat mellan 2005 och 2015 (från 26 procent till 24 procent). Främst har egendomsbrotten minskat.
Några oroväckande tendenser under 2000-talet är en tydlig ökning av sexualbrotten och att det dödliga skjutvapenvåldet mot män ökat de senaste åren. Utsattheten för brott mot person har inte minskat mycket men har de senaste åren pendlat mellan högre och lägre nivåer. Vanligaste brotten i den här kategorin är hot eller trakasserier.
Däremot sjunker antalet mord, dråp och misshandel med dödligt våld. Framförallt har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer samt mot barn minskat. En annan minskning gäller andelen hushåll som utsatts för stöld.
Men bland befolkningen finns en stor uppfattning om att brottsligheten ökar.
Tre av fyra svenskar (72 procent 2016) tror att brottsligheten ökat något eller kraftigt de senaste tre åren, enligt Brås Nationella trygghetsundersökning, NTU. Uppfattningen att brottsligheten ökar har funnits sedan undersökningen genomfördes 2006 för första gången.
[fakta nr="3"]
Fler oroar sig i dag också för att utsättas för överfall eller misshandel och här finns stora skillnader mellan kvinnor och män.
Kontentan, att utsattheten minskar men att otryggheten samtidigt ökar gäller också för Sörmland, säger Sanna Wallin, projektledare på Brå, för NTU Regional (publicerad i februari 2017 för perioden 2006-2016).
Utsattheten för våldsbrott ligger på samma nivå i Sörmland som för resten av landet, 6, 8 procent. När det gäller utsattheten för brott mot enskild person ligger länet under rikssnittet, med 12, 1 procent mot landets 13, 3 procent. Siffrorna gäller för 2015.
[fakta nr="1"]
Men siffror från 2016 visar att 77 procent av sörmlänningarna tror att brott ökar och att 23 procent känner sig otrygga i sitt bostadsområde, jämfört med rikssnittet på 19 procent.
För länet är det inte bara en ökning mot tidigare år utan den högsta siffran sedan 2006. Tillsammans med invånarna i Skåne gör det sörmlänningarna till landets oroligaste.
Även när det gäller oro för brott i samhället är sticker sörmlänningarnas oro ut. (29 procent i länet, 25 procent i landet)
‒Generellt är det svårt att säga om det finns fog för oron. Men det är en upplevelse och en känsla som inte behöver ha något med den faktiska otryggheten eller tryggheten att göra. Det kan till exempel påverkas av att man har någon nära som utsatts för brott, säger Sanna Wallin, projektledare för NTU Regional på Brå.
Hon förklarar samtidigt att det är viktigt att mäta invånarnas oro och upplevda otrygghet.
‒Är många otrygga så kan det ju handla om att det kanske har gjorts fel insatser i samhället.
Mikael Backman, polismästare i Sörmland, som gjort egna trygghetsmätningar sedan 2008, den senaste 2015, menar att Sörmland har en helt normal problembild utan extrema inslag.
Men det finns lokala variationer i hur tryggheten upplevs och polisen behöver fortsätta titta närmare på hur tryggheten generellt kan ökas i länet och problemen minskas i vissa områden.
Men polisens trygghetsmätning bekräftar också Brås:s bild av att utsattheten för våld minskat i Sörmland, enligt Mikael Backman.
Det är dock viktigt att ta medborgarnas upplevda otrygghet på allvar säger han. Han pekar samtidigt på ett behov av en nyanserad och balanserad bild av brottsligheten.
‒Vi har en del våldbrottslighet i Sörmland och ja, viss utveckling är oroande och vissa typer av våld tenderar att bli mer vanligt förekommande. Det uppstår också nya behov av att skydda sig, till exempel mot bedrägerier. Men det är inte otryggare att leva här än i andra delar av landet. Brottstyperna förändras, men omfattningen av och allvaret i utsattheten för brott är inte större nu än tidigare. Den faktiska tryggheten, när det gäller risken att utsättas för brott, är generellt sett hög. Det är låg risk att utsättas för brott som vanlig skötsam medborgare, som undviker brottsutsatta platser och låser om sig på kvällen, säger Mikael Backman.
[fakta nr="2"]
I viss mån, på platser där brottsligheten är hög är det rimligt att vara orolig, menar Mikael Backman. Han pekar på att det i vissa fall kan det vara relevant att känna en otrygghet, som en del av människans självbevarelsedrift. Men att leva i Sverige, med internationella mått mätt, så löper man låg risk att utsättas för brott om man inte lever i socialt marginaliserade miljöer, betonar han.
Men visst är målet, enligt Mikael Backman, att den brottslighet som finns förebyggs tillsammans med övriga aktörer i samhället.
‒Brottsförebyggande arbete i det långa perspektivet är en tuff uppgift. Kopplat till det upplever jag en något minskad vilja att medverka i rättsprocesser. Om vi ska kunna förebygga brott är vittnen i en rättsprocess en viktig framgångsfaktor. Risken att utsättas för repressalier om man medverkar som vittne är i allmänhet väldigt liten, där är rädslan och oron obefogad, säger han.