Föreställningen "Under" tar sig an den eviga konflikten mellan människa och väder och utmaningen i att tämja det otämjbara. Och allt börjar med en krasch.
Det gjorde det för föreställningens regissör Olle Strandberg också. I december 2005 gjorde han en misslyckad trippelvolt under en uppvärmning på Dansens hus i Stockholm - och bröt nacken. Det blev slutet på hans karriär som luftakrobat.
– Jag hade tur. Det var nära till Karolinska. Direkt efter kraschen var jag förlamad från nacken och neråt. Men med hjälp av skickliga läkare var jag så gott som återställd sex månader senare, även om en stelopererad nacke gör att jag inte längre kan arbeta som cirkusartist.
Det fick bli regissörsbanan i stället och i tre föreställningar har han nu utforskat krasch och återkomst.
Den första, "Undermän" handlar om parakrobater och vad som händer när den ena i paret försvinner och undermannen står ensam kvar. Att vara underman är att stå på marken och lyfta och ta emot, medan den akrobat som håller sig i luften kallas flygare.
Nästa föreställning, "Underart", berättar om Olle Strandbergs egen krasch och vad som händer när mattan ryckts undan och kampen tillbaka till livet börjar.
[youtube id="6zzaDF05LJ8"]
Men nu handlar det alltså om vädrets makter.
– Via arbetet med luftrumsakrobatik kom jag över en luftballong som varit med om krasch på riktigt när vädret snabbt förändrades. Det startade en massa funderingar omkring vädret och de stora yttre krafter vi har att förhålla oss till.
Ballongen är nu ett av naven i föreställningen - där de medverkande bland annat kämpar med att gå på lina i ett kraftigt blåsväder framkallat av en vindmaskin.
Det låter läskigt - är du som regissör aldrig orolig för att artisterna ska skada sig?
– Det handlar inte om att ta risker utan om att lära sig att anpassa sin kropp efter hur situationen ser ut. Att hitta kreativa lösningar och olika verktyg. Luftakrobatik är en lustfylld och mycket viktig konstform.