Sådant förekommer i vår region. Kommun- och landstingspolitiker i nätverket Mälardalsrådet har lobbat för statliga pengar till järnvägar och vägar, för breddning av Svealandsbanan och Mälarbanan och för ökad spårkapacitet vid infarten till Stockholm, byggande av den så kallade Citybanan. Regeringar har uppvaktats och diskussioner har förts om stora belopp.
Det är bra, men den här typen av samlingar borde ske oftare. I vissa frågor i vår region är avsaknaden av bred politisk aktivism häpnadsväckande.
Den mest akuta frågan på just järnvägens område är tåglinjen Uven, som går från Uppsala till Norrköping och passerar Sala, Västerås, Eskilstuna, Flen och Katrineholm. Regeringen har meddelat att myndigheten Rikstrafiken från den 1 juli drar sig ur finansieringen vilket gör att Uven hotas av nedläggning. Om så sker blir det betydligt svårare för sörmlänningar att resa med tåg inom länet och pendla till Västmanland och Östergötland. Men även resor längre söderut och västerut kommer att ta betydligt mer tid i anspråk. X2000-tåget från Stockholm till Göteborg kommer med största sannolikhet att göra färre stopp i Katrineholm. Kanske försvinner dessa stopp helt.
Den rimligaste lösningen på kort sikt vore att staten beviljade Rikstrafiken tilläggsanslag så att den kan fortsätta medfinansiera Uven. Alltså borde regionens politiker lobba hos regeringen.
Så sker tyvärr inte, med några undantag. Socialdemokraterna har varit aktiva. Riksdagsledamot Fredrik Olovsson från Katrineholm har uppvaktat, skrivit motion och ställt interpellation till infrastrukturminister Åsa Torstensson. Daniel Danon och Flens arbetarkommun har dragit igång en namninsamling för att rädda Uven.
I övrigt är det tunt, särskilt på den borgerliga sidan. De två moderata riksdagsledamöterna från Sörmland satte sig in i ärendet först denna vecka och deras engagemang känns rätt svagt, för att inte tala om viljan att trycka på regeringen. Optimisten kan ändå ta fasta på den vaga utfästelse som Peder Wachtmeister och Walburga Habsburg Douglas gjorde på denna sida i torsdags: ”Vi ska se över vad vi i riksdagen kan göra för tåget.”
Länets övriga alliansledamöter Liselott Hagberg (FP), Kjell Eldensjö (KD) och Roger Tiefensee (C) har inte lämnat några spår av engagemang för Uven i riksdagens dokument. Tiefensee är för övrigt både gruppledare och partikamrat med den ansvariga ministern.
Sveriges riksdag väljs visserligen enligt ett proportionellt valsystem, men indelningen i valkretsar syftar ändå till en lokal förankring. Riksdagsledamöterna ska företräda inte bara sina partier utan även väljarna i regionen. Av den tanken märks inte mycket i Uvenfrågan.
Och var håller de borgerliga kommunpolitikerna i Eskilstuna, Flen och Katrineholm hus?
Det borde inte vara svårt att samlas brett till Uvens försvar. Inte heller bör sådan samling begränsas till folkvalda i detta län. På riksdagsbänkarna från Sörmland, Västmanland, Östergötland och Uppsala sitter sammanlagt 48 ledamöter. Bara det blir en kraft som regeringen inte kan ignorera. Till det kan läggas alla kommunal- och oppositionsråd i de fyra länen. Det är dags att agera.