Det som förbryllar ledamöterna i Hjälmarens vattenförbund är att det just nu verkar strömma till mer vatten från Svarttån i Örebro än man kan släppa i genom i Hyndevadsån och Eskilstunaån.
– Jag vet inte om detta beror på tjälossningen som ökar på vattenflödet eller om det är en kombination med att Örebro kommun släpper ut vatten från sin dricksvattenreservoar, säger Björn Larsson.
– Men jag vet så mycket att om inte vi öppnar från Hyndevadsdammen och hela vägen ut mot Mälaren så är det stor risk att vattnet orsakar katastrofer för de lantbrukare som planerar för vårbruket och de som har kor att släppa ut på bete.
Det här är marker som för bara 130 år sedan utgjorde sjöbotten. Den stora sjösänkningen av Hjälmaren genomfördes mellan 1877 och 1888 sänkte vattennivån med nästan 1,8 meter i hela sjön. Men dessa vallar är samtidigt ganska sårbara eftersom de inte håller emot sjöns vatten utan att underhållas.
Att regleringen av vattnet i Hjälmaren kan skapa dramatiska bilder av framforsande vattenmassor vid exempelvis Tunafors i Eskilstuna får man ta med i beräkningen. Björn Larsson menar att man just nu kanske bör avstå att gå där.
– Att det ser lite dramatiskt ut beror på att vattendjupet är relativt lågt i ån, vore det högre så skulle det inte se likadant ut, då skulle det mer bara se ut som en strid ström.
På frågan om risken finns att man nu tappar för mycket vatten ur Hjälmaren är svaret nej, och inte heller fäster Björn Larsson någon större vikt vid att flera båtägare i Hjälmaren regelbundet slår larm om att vattendjupet är för lågt.
– De går efter en känsla de har, vi i vattenförbundet går efter fakta, säger han. Och fakta är att vi inte ska gå över 22,10 meter över havet och inte under 21.50.
– Men det är samma sak med Hjälmaren som med Eskilstunaån. I Hjälmaren, som är en väldigt grund sjö, har du ett medeldjup på sex meter och sjunker vattennivån bara lite grand så tittar sten fram som du normalt inte ser.
Och inga risker att Mälaren får för högt vatten i stället?
– Nej, Mälaren kan behöva lite mer vatten