"11-årig flicka påkörd av bil på övergångsställe i Mariefred". Så löd en rubrik på strengnastidning.se den 27 mars, och många läsare i Mariefred fasade för att en tragisk historia hade upprepat sig.
Det var i korsningen Stallarholmsvägen/Storgatan som en flicka blev påkörd av en bil, när hon och en kompis skulle ta sig över vägen vid övergångsstället.
För den flickan gick det förhållandevis bra; hon klarade sig undan med skrubbsår och behövde inte uppsöka sjukhus. En annan 11-årig flicka hade inte samma tur, när olyckan var framme en dryg kilometer bort på samma väg för snart nio år sedan.
– Det var en av de sista fina dagarna på hösten. Jag var på jobbet när jag fick ett samtal från min man. Det hade hänt något med Emma men vi visste inte vad, berättar Dana Pettersson.
Det var fredag eftermiddag, den 8 oktober 2009. Emma och en annan kompis skulle sova över hemma hos en tredje, och tog bussen hem till den andra kompisen för att hämta några saker. De klev av vid hållplatsen vid Viggeby, strax bortanför Hammarens IP mot Stallarholmshållet.
Tjejerna gick bakom bussen och skulle korsa vägen när olyckan inträffade. En bilist hann inte bromsa, utan körde på Emma.
En mardrömslik tågresa väntade Dana Pettersson, som arbetar i Stockholm. Hon ringde till vårdcentralen, sjukhuset, polisen, räddningstjänsten. Ingen kunde eller ville säga vad som hade hänt.
– Jag hade kommit av tåget och satt i bilen på parkeringen vid Läggesta när jag fick veta. Det var min man som ringde igen. Han sa att Emma var död.
En ambulans hade fört Emma till Mariefreds vårdcentral, där det konstaterades att hon hade avlidit. Mannen i 50-årsåldern som körde olycksbilen chockades svårt och fördes till sjukhus.
– Han hade inte gjort något fel. Han körde inte för fort eller så, säger Dana Pettersson.
Fredagskvällens disko på Mariefreds skola ställdes in. Skolan höll i stället öppet för elever, föräldrar och personal i behov av gemenskap eller någon att prata med om det ofattbara – att Emma i sexan inte längre var i livet.
– Tack och lov så har vi en son, Emmas lillebror. Han var bara nio år när det hände och vi behövde finnas där för honom. Annars hade jag aldrig rest mig som jag gjorde, säger Dana Pettersson.
Hon bor numera i centrala Mariefred, och passerar sällan olycksplatsen. Hon tänker inte på olyckan så ofta, men Emma finns i hennes tankar varje dag. Hon tänder ljus vid tavlan som en lokal konstnär målat av hennes dotter.
– Jag ser hennes kompisar här i Mariefred ibland. De fyller 21 år det här året och jag tänker ofta på hur Emma hade varit eller vad Emma hade gjort om hon levde.
Att ytterligare ett barn har blivit påkört på Stallarholmsvägen är något som smärtar Dana Pettersson, även om olyckan i mars inte slutade så illa som det gjorde för Emma. De insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten längs vägen är inte tillräckliga, tycker hon.
– Det är fler och fler som flyttar till Mariefred, många unga familjer med barn. Nya bostadsområden byggs. Då måste kommunen och Trafikverket satsa på säkerheten, säger hon.
Efter Emmas död har Trafikverket satt upp en ramp vid den aktuella busshållplatsen, som ökar ytan för av- och påstigningen och därmed ska öka säkerheten.
Säkerhetsåtgärder har också vidtagits vid korsningen Stallarholmsvägen/Storgatan. Där blinkar lampor så snart någon fotgängare eller cyklist närmar sig övergångsstället – men det förhindrade inte olyckan i mars.
– Det är en otäck korsning. Vi är nog flera som bara har väntat på att det skulle inträffa en olycka där, säger Dana Pettersson.