I september, efter en rekordvarm sommar, var Eskilstunabon Anna Maria Lindqvist Arrue en av de som valde att delta i Bechange, som anordnas av Studiefrämjandet i Eskilstuna och finansieras av Naturvårdsverket och Eskilstuna kommun. Målet för kursarna: hitta metoder för att sörmlänningar skulle minska sitt klimatavtryck.
Kursen inleddes med en undersökning där frågorna handlade om hur mycket deltagarna flög, vad åt för mat, och hur de bodde.
– När jag fick resultatet var siffran så hög att jag trodde att jag hade gjort något fel, säger hon och minns hur mycket koldioxidutsläpp hon var källa till enligt klimatkalkylatorn.
Tillsammans med Anna Maria Lindqvist Arrue satt 49 andra sörmlänningar och gjorde samma undersökning.
Konceptet Bechange fanns redan i Norrbotten när Lena Wistrand, anordnare på Studiefrämjandet, tog det till Eskilstuna.
– Tanken är att man tar sin klimatångest och sin frustration och vänder dem till handlingskraft. Man ska fokusera på det positiva, säger hon.
När tidningen träffar Lena Wistrand och Anna Maria Lindqvist Arrue sitter tre andra deltagare med: Anna Mejborn, Sara Heimdal och Johan Rudborg. Sommaren har blivit vinter och under varje kurstillfälle har de diskuterat hur de kan göra klimatsmarta val vad gäller mat, bostad, och transporter.
– Jag tror att hela gruppen redan visste vad som var rätt och fel, men vi behövde hjälp med det mentala, säger Johan Rudborg.
Han hade själv slutat flyga för länge sen. Maten däremot hade han och hans fru inte fokuserat på. Sedan september har andra i gruppen installerat solceller, eller som Sara Heimdal fokuserat på det vardagliga:
– Jag ställer mig vissa frågor nu. Är plagget smutsigt eller räcker det att vädra det? Hur ska jag ta tillvara på allting när jag lagar en broccolisoppa? Havremjölken kan jag frysa i små kulor då den har 5 dagars hållbarhet och medlemstidningarna kan jag säga upp, säger hon.
Gruppen är i dag överens om en sak; utöver klimatsmarta vanor har de också fått en ny värdefull bekantskapskrets.
– Det är ofta jättejobbigt att prata om miljö någon annanstans. Det är mothugg överallt, även om jag känner att merparten faktiskt är på väg att vända och tänka om, säger Anna Mejborn.
Sara Heimdal håller med och tillägger:
– Det finns en positivitet kring att det ska ske en förändring, men man är själv inte beredd att sluta flyga och konsumera.
Vid två tillfällen under kursen togs kommunikation om klimat upp. Bland annat fick gruppen lära sig om vikten av att välja rätt tillfälle och att inte skuldbelägga andra.
– Man ska tänka: tar jag upp detta för att vara duktig eller bli av med min egen ångest?, säger Johan Rudborg.
Anna Maria Lindqvist Arrue menar att hon inte kan sluta flyga då hennes familj bor i USA. Men Johan Rudborg ser det positiva i det:
– Jag har själv inget behov av att åka till USA så jag kan avstå, men det är klart att du ska få flyga för att träffa din familj. Tillsammans flyger vi otroligt lite, det är jättebra, säger han till henne.
Klimatsmart innebär inte automatiskt att det ska vara grönsaker, utan det vildsvin som min vän har skjutit på sin egen mark är exempelvis bättre än grönkål.
Lena Wistrand
Häromdagen fick gruppen laga ett klimatsmart julbord. På bordet fanns grönsaker och sill gjord av svamp och aubergine men också vildsvinsskinka och riktig sill.
– Klimatsmart innebär inte automatiskt att det ska vara grönsaker, utan det vildsvin som min vän har skjutit på sin egen mark är exempelvis bättre än grönkål, säger Lena Wistrand.
Nu hoppas de på en förändring i samhället. Vissa minns sina tågluffarresor i Europa när de var yngre, möjligheten att vakna i Berlin eller i Paris.
– Det var själva resan som var målet, säger Johan Rudborg.
– Man borde kunna skippa fem charterresor och spara ordentlig till en semester om sju år. Det handlar om att tänka om, säger Anna Mejborn.
De minns också att man brukade dela ägodelar med sina grannar och laga produkter som hade gått sönder.
– Man borde köpa tjänster istället för att köpa nytt, säger Anna Maria Lindqvist Arrue.
Alla har de tänkt på sina barn och barnbarn; det är därför de vill minska sitt klimatavtryck. I år kommer ingen av dem ange något nyårslöfte, i stället blir det förändringar för klimatet under 2019.
– Bechange är redan ett stort livslöfte tycker jag. Det var som att stärka immunförsvaret för att senare orka mer för miljön, säger Johan Rudborg.