På fredag kommer de första deldomarna i hovrätten i brottshärvan efter mordet vid Östra skolan i Katrineholm. Det handlar om domarna mot en 25-åring, dömd till tio månaders fängelse och en 23-åring, dömd till sex månaders fängelse, båda för narkotikabrott. Åklagarna har för dessa två inte överklagat tingsrättsdomarna, utan det är de dömda själva som överklagat.
I andra fall har åklagarna överklagat, vilket kan göras på två sätt. Dels har de möjlighet att överklaga inom tre veckor från dom. Men om den dömde överklagar, kan åklagarna anslutningsöverklaga inom en vecka. Om den dömde då drar tillbaka sitt överklagande faller även åklagarens överklagande. Det är fallet för den äldre kvinna, som dömts villkorligt och till samhällstjänst för grovt bokföringsbrott. Åklagarna vill i sitt anslutningsöverklagande att kvinnan även döms för grovt vapenbrott. Det gäller en k-pist som kvinnan hittade i en väska och lämnade vidare till Adnan Mzori.
– I vår värld är det lite konstigt i tingsrättens dom. De skriver att Adnan Mzori ska dömas för k-pisten, men att hon inte gjort så mycket med det vapnet att hon ska dömas. Men ringer man sin kompis och ber honom hämta k-pisten tycker vi att man bidragit till att en k-pist kommer ut bland kriminella. Men det styr hon själv, drar hon tillbaka sitt överklagande om bokföringsbrottet faller vårt överklagande, säger chefsåklagare Robert Eriksson.
Även i fallet Arnauld Arakaza har åklagarna anslutningsöverklagat, efter att han överklagat morddomen på 18 års fängelse och domen för penningtvätt.
– Vi tycker kanske att 18 år är en lång påföljd, men när det ändå är uppe för att han överklagat undrar vi om inte han kanske borde ha livstid. Vi tar upp penningtvätten också, som vi tycker ska bedömas som grov eftersom det handlar om 4 miljoner kronor.
Den enda dom åklagarna varit först med att överklaga är den mot Adnan Mzori.
– Vi tycker att 14 år är för milt, säger Robert Eriksson.