Sahlin svarade att för att skattepengarna ska stanna kvar i skolan måste kvalitetskraven vara stenhårda.
Det var obegripligt. Sa Sahlin att hon ska lagstifta fram en uppsättning krav som gör det omöjligt att driva friskolor med vinst, och hur ska det gå till? Annars har ju Sahlin i den här frågan tryckt tillbaka vänsterfalangen i det rödgröna samarbetet och hållit fast vid att kvaliteten är det enda avgörande.
Strax före hade hon fått svara på frågor om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten, men utan att kunna ge tillfredsställande svar. Fastighetsskatten som bygger på godtyckliga och skiftande taxeringsvärden, är visserligen färdigkonstruerad och höjningen sägs bara drabba en procent av villaägarna. Men ovanför den svävar förmögenhetsskatten. Ingen vet vad eller vem som ska beskattas, bara att den ska ge fyra miljarder kronor till statskassan. Kanske kommer samma personer som får höjd fastighetsskatt även betraktas som förmögna eftersom de har dyra fastigheter.
Förmögenhetsskatten får inte skada tillväxten, sa Sahlin och hoppas att en två år lång utredning ska göra det omöjliga möjligt. Men en ytterligare skatt på kapital – eller kapital och tillgångar – kommer att skada tillväxten. Det är anmärkningsvärt att Mona Sahlin kommer till denna utfrågningarnas utfrågning utan att kunna ange hur de skatter hon och hennes samarbetskamrater har annonserat ska utformas.
Men det var redan i halvlek som Mona Sahlin tappade greppet om utfrågningen. Hon konfronterades med de rödgrönas utrikespolitiska dokument från i vintras, det som säger att en rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärnvapen och militärbaser utanför landets gränser. Sahlin förnekade att det handlade om något annat än en önskan om att USA och övriga kärnvapenländer på allvar ska ta tag i det där med avveckling. Skrivningen var inte alls riktad mot just USA och naturligtvis förstår Sahlin värdet av USA:s militära närvaro i till exempel Sydkorea. Det är betryggande att den person som kandiderar till statsministerposten förstår att USA är en garant för säkerheten i världen. Men hennes bortförklaringar av dokumentet framstod som lögnaktiga.
Utfrågningen började inte så tokigt. Sahlin var samlad och fokuserad. Hennes besked om a-kassan är tilltalande om än ofullständiga. Hon har en del idéer om hur ungdomsarbetslösheten ska bekämpas och hennes framtidsinriktade argumentation om oljeberoendet var realistiska och förtroendeingivande. Detsamma kan sägas om hennes resonemang kring olika parlamentariska scenarier. Utan de sedvanliga flåsigheterna redogjorde hon för hur de båda regeringsalternativen bör agera om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen.
Men det krävs en rekapitulering av hela debatten för att kunna ge Mona Sahlins prestation godkänt betyg.