Förlängt arbetsliv, anpassning på individnivå och invandring för bibehållen skattekraft räcker inte när enligt riksdagen.
Centralt är även att det offentliga måste se till att välfärdsverksamheterna är attraktiva att jobba i.
Eskilstuna har medvetet satsat på att tillsätta en ny kommundirektör som förstår den demografiska utmaningen och dess bakomliggande faktorer, och som ska arbeta för att kommunen långsiktigt blir rustad för att möta framtiden.
Den nya kommunchefen, Tommy Malm, säger att en avgörande strategi bland många, är att skapa bred medvetenhet i kommunens verksamheter, om vad den demografiska utmaningen innebär och i vilken takt den kommer att påverka kommunen.
I sina möten med kommunens verksamheter kommunicerar Tommy Malm därför återkommande en bild som han kallar - 20/80 +, för att tydligt få in budskapet att det år för år blir fler barn och elever i skolorna samt fler äldre över 80 år.
– Vi har gett alla verksamheter detta som en planeringsförutsättning på både kort och lång sikt. Det är en viktig sak som alla verksamheter och bolag behöver ha med sig i sin långsiktiga planering och i sin omvärldsanalys, säger Tommy Malm.
Han tillägger att samtidigt som det finns god kunskap om den demografiska utmaningen på ledningsnivå, är det inte allmänt känt och kommunicerat hur stor utmaningen är.
– Väldigt många kommer ha stor kompetensbrist och brist på folk att anställa.
Digitalisering och effektivisering är några viktiga delar för att långsiktigt rusta kommunen.
– Det handlar också om kompetensförsörjning. Men Eskilstuna står bättre rustat än genomsnittskommunerna, eftersom kommunen kommer få in fler från de yngre årgångarna i arbetsför ålder än riksgenomsnittet. Det ger kommunen en konkurrensfördel och en fördel i kompetensförsörjningen av den egna kommunala organisationen.
– Vi behöver också bli effektivare, men det betyder inte att vi ska jobba fortare, utan att vi ska jobba smartare. Vi måste ha långsiktighet kopplat till investering, så att vi vet den ekonomiska påfrestningen på organisationen. I Eskilstuna tittar vi på en period fram till 2030. Under den tiden kommer bland annat förskolan byggas ut med 70 avdelningar och vi kommer få ett nytt vård- och omsorgsboende per år.
En effekt av den demografiska utmaningen blir mer samarbete mellan kommunerna, tror Tommy Malm.
– När det gäller smalare verksamheter, som är väldigt viktiga men där vi kan ha svårigheter att bemanna, så kan vi bedriva dem tillsammans. Ett sådant exempel redan i dag är Överförmyndarnämnden där Strängnäs och Eskilstuna drar nytta av varandra. Det ekonomiska trycket i kommunerna kommer göra sådana samarbeten vanligare, men jag tror också att samarbete kommer ske i stort och smått i de flesta verksamhetsområden.
I Oxelösund berättar Susanna Shaibu att det generellt kan sägas finnas en bred medvetenhet om den demografiska utmaningen i landets kommuner. Hon är för närvarande utlånad av kommunen för SKL:s räkning och har undersökt i vilken utsträckning offentlig sektor jobbar med innovationer.
– Fokus för undersökningen har varit att se hur kommunerna jobbar med innovations- och utvecklingsfrågor överlag. Men vi ser på ledningsnivå att den främsta anledningen till att kommuner arbetar mer aktivt med innovation är just de utmaningar som demografin skapar. Så det finns en medvetenhet i kommunerna om att det inte går att förvalta det nya med det gamla, och det satsas på nya sätt att jobba, säger Susanna Shaibu.
Några siffror för Sörmland finns inte än, men på nationell nivå visar SKL:s undersökning att 81 procent av de offentliga arbetsplatserna har infört innovationer de senaste två åren.
– De vanligaste innovationerna handlar om nya sätt att organisera arbetet. Och de här innovationerna, ser vi, leder till flera värden. De vanligaste är ökad kvalitet och effektivitet.
– Men vi ser att det finns utvecklingspotential när det gäller det strategiska arbetet. Man vet att man måste jobba på nya sätt, men vet fortfarande ganska lite om hur, säger Susanna Shaibu.