Sandra är uppvuxen i Eskilstuna och Bobo kommer från Värnamo. När lilla Noomi föddes för ett och ett halvt år sedan började de leta efter hus i Stockholm men snart växte funderingarna på att flytta närmare Sandras föräldrar i Eskilstuna.
– Vi var trötta på att det tar så lång tid att förflytta sig i Stockholm, oavsett om man åker bil eller kommunalt. Och när vi fick barn fanns det fler anledningar att byta miljö, säger Sandra.
Svista Nedergård hade använts som fritidsboende av de tidigare ägarna och därför nappade Sandra och Bobo inte första gången de såg huset på Hemnet. Men när de sedan upptäckte att fastigheten inte hade sålts på tre månader började de undersöka gårdens skick.
– Vi har varit i kontakt med byggfirman som renoverade för cirka tio år sedan. Det visade sig att huset är grundligt restaurerat enligt regelverk som finns för så här gamla byggnader, berättar Bobo.
Den äldsta delen är från 1600-talet och på 1800-talet byggdes bostadshuset ut och förlängdes, vilket gör att alla rum ligger i fil. Från hallen går det att se ända till köket som ligger längst bort.
– Det gamla köket ligger en trappa ned och det är inte praktiskt när man har barn. Därför blev bygget av ett nytt kök bland det första som vi tog tag i, säger Sandra.
Rummet närmast hallen kallar Sandra och Bobo för ”stora salen”. Här får både rymligt matbord, lekhörna och soffgrupp plats. Dörröppningen till nästa rum är låg och tröskeln hög. Här börjar husets äldsta del som är mysigt möblerad med fåtölj, många böcker och en liten kamin.
– Jag brukar sitta här och plugga, säger Sandra som studerar konstvetenskap på Stockholms universitet och snart är klar med examen.
Vi går vidare till nya köket som tidigare användes som sovrum. Takhöjden var extremt låg och behövde därför höjas.
– Vi restaurerade både väggar, tak och golv. Fast golvet, som bestod av brädor från 1600-talet, ville vi naturligtvis behålla, så vi lämnade in dem hos en snickare som hyvlade dem. Sen la vi tillbaka dem igen på samma plats och behandlade brädorna med en hårdvaxolja. Och när taket höjdes kom bjälkarna fram, vilket blev en snygg detalj, konstaterar Bobo.
Köksinredningen ritade Sandra tillsammans med Bobos pappa som är arkitekt.
– Vi har inte riktigt samma åsikter om vad som är snyggast och bäst men vi kunde enas. Han vill ha mer funktion och jag vill ha mer design. Vi valde ett kök från Ikea som uppfyllde våra krav. Planen är att någon gång i framtiden platsbygga ett kök som är mer tidsenligt med huset. Men jag fick i alla fall mitt stora skafferi, som jag har drömt om, och som man kan gå in i, säger Sandra.
Även om huset är renoverat finns det många saker som Bobo och Sandra vill fixa. På kylskåpet sitter ett stort papper med texten ”Nordvinters projektlista” och därunder ett femtiotal punkter – till exempel: måla fönster, städa stora ladan, bygga farstukviststak, olja in trappan och så vidare.
– Senast i natt kom jag på en grej och skrev upp för att inte glömma. Vi har ju bockat av en del på listan också och just nu så tar vi det lite lugnare. Vi måste bromsa och skynda långsamt. Vi har ju faktiskt bara bott här i ett halvår än, påpekar Bobo.
– Dessutom finns det restriktioner på vad vi får och inte kan göra i huset. Till exempel är det inte tillåtet att riva en vägg hur som helst eller bygga nya och i trädgården få man inte ta bort några träd eller buskar. Det beror bland annat på att det är en tomträtt och kommunen äger marken, berättar Sandra.
Både Sandra och Bobo gillar att vara kreativa och pysslar gärna tillsammans när Noomi har somnat. Bobo är spårsvetsare till yrket och drar sig inte för att bygga ett nytt matbord, göra handtag i läder till byrån eller måla en tavla. Sandra gillar växter och använder fönsterbrädorna som drivbänk för små plantor som snart ska ut i trädgården.
– Jag vill göra ett trädgårdsland så vi kan odla grönsaker. Och det ska bli så kul att se vilka växter som kommer upp nu i vår. Drömmen är att vi kanske någon gång kan ha höns också, säger Sandra.
– Och jag vill ha en smedja i ett av uthusen och i stora ladan ska vi ha stora fester, säger Bobo.
Kreativa idéer och planer har Sandra och Bobo i alla fall inte brist på.