Enligt strategin har Sörmland tre styrkeområden: avancerad tillverkning, biobaserade näringar och digitala tjänster.
‒De här områdena har stora förutsättningar att utvecklas och vara betydelsefulla även framöver. Här måste Sörmland kraftsamla för att utveckla vår globala konkurrenskraft, säger Viking Jonsson (S), ordförande för Regionförbundet Sörmland.
Cristine Dahlbom Nygren är regiondirektör för Regionförbundet Sörmland. Hon menar att alla tre styrkeområdena finns representerade i hela Sörmland med en viss tyngdpunkt på avancerad tillverkningsindustri i Eskilstuna.
‒I Eskilstuna finns många tillverkande företag. Strategin har som mål att stärka dessa företag så att de klarar sig i den internationella konkurrensen, säger hon.
Strategin går under namnet Smart specialisering i Sörmland. Begreppet Smart specialisering lanserades av EU-kommissionen inför arbetet med den regionala utvecklingsfonden ERUF som lämnar bidrag till projekt med företagsinriktning inom bland annat innovation och ökad konkurrenskraft. Fondens totala pott för Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland under perioden 2014-2020 uppgår till drygt 560 miljoner kronor.
‒Syftet var att en satsning på styrkeområden ska bidra till Europas tillväxt, säger Cristine Dahlbom Nygren.
Strategin slår även fast att om Sörmland ska behålla sin attraktivitet och erbjuda länsborna en god välfärd även i framtiden så krävs en fortsatt god tillväxt.
‒Vi måste kunna erbjuda goda produktions- och arbetsförhållanden för såväl nya som befintliga företag. Teknikutvecklingen, tillsammans med nya kundkrav, marknader och stora samhällsutmaningar ställer krav på förändringar och förnyelse i såväl näringslivet som i den offentliga sektorn, säger Viking Jonsson.
När det gäller styrkeområdet avancerad tillverkning för krävande miljöer så finns det enligt strategin jämförelsevis många och internationellt aktiva företag som sysslar med detta. Exempel på företag är Volvo CE och SSAB.
Det finns till exempel spetskunskap och starka marknadserbjudanden när det gäller tunga nyttofordon och särskilt utveckling av drivlinor för tunga fordon. En annan spetskompetens finns inom tillverkning av inbyggda system för datakommunikation för industriella ändamål. Inbyggda system är också det mest framstående forskningsområdet vid Mälardalens högskola.
Ytterligare ett viktigt kompetensområde är robotisering och automatisering. Här framhålls Robotdalen som är ett samarbete mellan ett antal aktörer i Mälardalen som vill stärka regionen inom robotteknik.
Enligt strategin finns de största utmaningarna hos branschens underleverantörer som internationellt sett är små och riskerar att marginaliseras. Orsakerna är bland annat kapitalbrist och svårigheter att rekrytera rätt kompetens.
‒De här företagen behöver göra ett generellt tekniksprång, specifikt inom IT och digitalisering och automation och robotisering, säger Cristine Dahlbom Nygren.
Biobaserade näringar är ett annat styrkeområde. I en internationell jämförelse är lantbruken i Sörmland mycket produktiva. Närheten till en stor konsumentmarknad i Stockholm/Mälardalen och en ökad efterfrågan på hälsosam mat bör enligt strategin innebära goda framtidsutsikter.
‒Vi har avsättningsmöjligheter och vi har utskeppningsmöjligheter med vår hamn, säger Emma Hanson, strateg vid Regionförbundet Sörmland.
‒Vi har också en djuruppfödning i Sverige som är antibiotikafri.
Det tredje av Sörmlands styrkeområden är enligt strategin verksamhetsnära digitala tjänster. Det handlar om it-tjänster och system riktade till näringsliv och offentliga arbetsgivare.
‒Allt mer blir digitalt i ordinarie verksamhet. Här finns stora behov av kompetens och företag som kan erbjuda och utveckla tjänster. Närheten till Stockholm kan här vara väsentligt, säger Cristine Dahlbom Nygren.
Sörmland måste enligt strategin bli bättre på att skapa värdeskapande samarbeten med omvärlden, främja kunskapsutvecklingen och lösningsinriktade innovationer.
‒Strategin ligger till grund för regionala och nationella satsningar i länet. Därför är detta ett viktigt dokument. Vårt styrkeområde avancerad tillverkning ligger också i linje med regeringens strategi för nyindustrialisering, säger Cristine Dahlbom Nygren.