Var på opera i helgen. Det var jag och 2 999 999 till. Enligt arrangören var vi tre miljoner runt om i världen som såg Metropolitanoperans föreställning av Tosca i direktsändning från New York.
Opera på bio har blivit en succé och det är lätt att förstå varför. Du missar visserligen sorlet i salongen innan ridån går upp, och du får byta ut bubbelminglet i mellanakten mot kaka och en pappmugg med kaffe.
Klart att det inte är samma sak som att vara på plats, men hur många av oss har möjlighet att pipa i väg till New York för att gå på opera?
Och när Cavaradossi, i väntan på arkebuseringspatrullen i sista akten, sjunger om att han aldrig älskat livet mer än nu när han ska förlora det, då kan jag försäkra att det inte spelar någon roll att du sitter i en simpel biofåtölj. Det snörvlas lika mycket i bänkarna på biografen Cosmos i Katrineholm som på Met i New York.
Den 1 december får du en ny chans. Då sjunger Elin Rombo i Kärleksdrycken från Göteborgsoperan.