Människor förstår inte hur mycket EU påverkar deras vardag, vill en del förklara det bristfälliga intresset, däribland EU-minister Cecilia Malmström (FP).
Förra veckan skrev Junilistans företrädare på DN Debatt att Moderater och Socialdemokrater röstar likadant i 90 procent av alla omröstningar. Sådana presentationer ökar ytterligare på känslan av att det är meningslöst att rösta. Om man inte röstar på Junilistan förstås. Men 10 procent är inte nödvändigtvis en låg siffra. Intressantare är vilka slags frågor som ryms där. Och vem är bättre lämpad än parlamentskandidaterna att förklara det?
Riksdagspartierna presenterar sina respektive valmanifest. De flesta ser rätt trevliga ut. Intressantare vore att få reda på hur partierna skiljer sig från varandra, i vilka konkreta frågor de har skilda uppfattningar. Här har givetvis medier och särskilt public service ett stort ansvar. Hitta skiljelinjerna och låt toppkandidaterna debattera på bästa sändningstid! Det är bråttom. Om mindre är två månader hålls valet där mindre än 40 procent av befolkningen antas gå och rösta.
Men oavsett hur väl vi förstår att EU påverkar vår vardag och majoriteten av kommun- och riksdagsbeslut, oavsett hur många intressanta debatter som bränns av, återstår ett oföränderligt mentalt hinder för många väljare: Storleken. Sverige är ett av 27 länder, svenskarna 9 av 493 miljoner européer och har 18 av 785 mandat i Europaparlamentet. Min röst är en vattenmolekyl i ett politiskt hav.
Till det finns en huvudsaklig invändning: Alla parlamentsledamöter är inte likvärdiga. En del sitter av minsta möjliga antal möten och röstar när de måste. Andra arbetar aktivt för att föra upp frågor på dagordningen och bilda allianser. Inflytande kan inte bara räknas i mandat.
En annan anledning att rösta för de mer än 60 procent som tycker att parlamentsvalet är slöseri med tid, är att snegla på vilka som faktiskt kommer att rösta. Förmodligen går proportionerligt sett fler sverigedemokrater till valurnorna och partiet kan få ett mandat. Sverigedemokraternas kandidat Kent Ekeroth har som viktigaste EU-fråga att stoppa islamiseringen av Europa. Han ser överallt hur skolmaten anpassas och mångkulturella lovdagar införs. Problematiskt tycker Ekeroth.
Men viktigare än Ekeroths agenda är att ett parlamentsmandat kan fungera som språngbräda till riksdagsplatser nästa år. Det vore olyckligt om likgiltigheten hos väljarkåren bidrar till oförtjänt legitimitet och tyngd åt SD.