En nödvändig förändring av stadskärnan – men tuffa tider för näringsidkarna

Stadskärnan byggs om och det väntas bli helt färdigt i slutet av 2019. En av de främsta anledningarna var att markvärmen och stamledningar under gågatan var i stort behov av att bytas ut.

Men förändrade köpbeteenden och konkurrens från flera håll, bland annat från e-handeln och externhandeln, påverkar också många näringsidkare och stadskärnor. Därför rustas Eskilstuna för att göra centrum mer attraktivt och med mer tänk på upplevelser.

De flesta är eniga om att förändringen är nödvändig men åsikterna har varit splittrade kring hur ombyggnationerna har gått till. Vissa menar att det har skapat för stora svårigheter för de näringsidkare som verkar i centrum.

– När man är mitt uppe i en förändring är det alltid tufft. Men vi vill skapa de här möjligheterna för att ju mer vi ser att man satsar i stadskärnan desto mer attraktivt blir det att komma till Eskilstuna och etablera nya varumärken, säger Isabel Gölles, vd för Eskilstuna innerstad AB som jobbar med kommunens stadsutveckling.

Kruhsberg fastigheter äger byggnaden där Carlings och Burger king tidigare låg. De uppskattar ombyggnationen.

– Vi gjorde ett aktivt val som fastighetsägare att investera i gågatan för att det behövdes och var nödvändigt för att möta framtiden, säger Anders Kruhsberg på Kruhsberg fastigheter.

Kommunikationen mellan kommun, fastighetsägare, entreprenad och Eskilstuna innerstad har varit god. Men några av de näringsidkare som berörs har ändå varit kritiska, vilket Eskilstuna-Kuriren tidigare skrivit om.

– Dialog kanske är det svåraste vi har, framförallt om man upplever att det är jobbigt. Det finns säkert mycket saker som kunde ha gått bättre. Men vi får lita på att de som bygger det här är de bästa och att de som har planerat är de bästa, säger Patrik Engman, ordförande för Eskilstuna innerstad AB.

När ansvariga har bjudit in till informationsmöten för näringsidkarna har uppslutningen inte varit särskilt stor. Isabel Gölles tror en orsak till kommunikationsbristen är att tidsperspektivet ser annorlunda ut för en handlare än vad det gör för en kommun som planerar många år framåt. En näringsidkare är här och nu. Då kan ombyggnationerna långt fram i tiden ha prioriterats bort hos näringsidkarna.

– Jag tror att tidsperspektivet har varit en del i att man inte har engagerat sig. Sedan står helt plötsligt grävskopan där. Då är det försent att komma med input eller ändra i planeringen, då får man bara finna sig i läget.

Det är svårt att se vad som kunnat göras annorlunda menar hon.

– Det är inte vi som kan de tekniska delarna och har inte heller varit involverade i dem men när vi får det förklarat för oss från de som kan så inser vi att det inte går att göra på annat sätt. Vi har självfallet också ifrågasatt varför saker tar tid, om man kan göra på andra eller mer effektiva sätt. Tilläggas bör att hela byggnationen ligger före tidplan och flera slutarbeten har genomförts flera veckor före plan vilket vi ser som mycket positivt, säger Isabel Gölles.

– Vi har kommit fram till en del saker som vi kommer att ta med oss framöver. En del verksamheter har blivit längre drabbade, och då har vi tittat över vilka alternativa lösningar som finns för de aktörerna.