Två intressanta bilder – den äldsta bilden före stadsbranden 1871 är ett originalfoto av A. Anderzon där den mesta bebyggelsen vi ser försvann vid branden. Den andra bilden med det Kantzowska huset till vänster och Bolagshuset till höger, båda vid Klostergatan, samt det lilla huset vid Smedsgränd. Det kan vara en 1800-talsbild eller omkring sekelskiftet 1900.
Det så kallade Kantzowska huset är byggt 1879 och Bolagshuset 1874. Huset vid Smedsgränd fanns före branden och blev brandskadat, men restaurerades och ligger kvar på samma plats. Här reveterat från att tidigare haft en röd träfasad vilket syns längst ut till höger i bilden på det äldre fotot före branden.
Fotografen, som är okänd, har stått på isen och det verkar som att han har strävat efter att få kyrkan centralt i bilden. Jag har aldrig sett den här bilden tidigare och det är en speciell utgåva, bruntonad och monterad på styv kartong med en röd baksida. Bildens storlek är 11,5 X 7,5 och kommer från Bo Gyllenbergs samling. Hade fotografen vinklat kameran något till vänster hade vi sett Lundmarks magasinsbyggnad, som gör att de flesta äldre foton mot kvarteret Färjan från sjösidan skyms av magasinet. framför allt det lilla huset vid Smedsgränd som här syns tydligt.
Familjen Kantzow ägde det Kantzowska huset mellan åren 1900–1941. Det är byggt 1879 på en äldre grund från 1861.
Det stora vita huset till höger på den äldre bilden ägdes av ångfartygskaptenen Viktor Flentzberg. Det brann ned till grunden vid stadsbranden. Den avbrända tomten sålde Viktor Flentzberg 1875 till byggmästare Evald Thavenius från Stockholm. Thavenius var en välrenommerad byggmästare i Stockholm under 1800-talet. Det hus som han lät uppföra 1885 åt sig själv i Stockholm vid Strandvägen 19–21, ritat av arkitekten Isac Gustaf Clason, ägs sedan 1930-talet av Brandstodsverket.
Namnet Thavenius fanns tidigare här i staden. En överstelöjtnant Thavenius hade låtit bygga och bodde i huset Klostergatan 22 på klostertomten, det hus som senare kallades för det Marströmska huset. Namnet Thavenius var ursprungligen en prästsläkt som invandrade på 1600-talet till Sverige och Dalarna från Tavastehus i Finland.
År 1879 uppfördes det nya huset på tomten vid Klostergatan 18 för Anselm Berg som var vinhandlare. Berg var född i Stockholm i Finska församlingen. Under åren 1879 till 1885 bodde familjen Berg här och återvände sedan till Stockholm. Dottern Zandra blev kvar i Strängnäs gift med A.F. Hallström, dåvarande ägare till Låsta säteri. Tillsammans med Sven Söderholm bildade Berg här Strängnäs Spritbolag och öppnade en utminuteringsaffär i stadshotellets hus vid Storgatan.
Återkommen till Stockholm grundade Anselm Berg vinbolaget Brage och tillsammans med ett par kompanjoner nöjesfältet Tivoli på Djurgården. Tivoli såldes till Skansen 1901. Han ägde Hamburger Börs och startade bland annat Mosebacke teater Foliés Bergere tillsammans med en kompanjon. Pengar saknades tydligen inte. Amelie Rundberg kallar i sin bok "Strängnäsminnen” huset vid Klostergatan för ”Rika Bergens hus.”
Efter ett par ägarbyten då huset ägdes av direktör Sven Söderholm och fru Eva Pontén, änka efter fil. dr. Jonas Otto Pontén, köptes gården år 1900 av kapten Gustaf Ludvig Kantzow. Paret Kantzow hade sex barn. Fru Hilda Kantzow, född Sundin, var dotter till en bruksägare från Alkvettern i Bjurtjärns socken i Värmland. Enligt Lars Jolstedt skulle det tidigare funnits en väggmålning med motiv från Alkvettern i ett av rummen i huset.
Sonen Hans von Kantzow skulle, inspirerad av sin morfar, också ägna sig åt bergsbruk och bli bruksägare. I fyrtio år ledde han Bultfabriken i Hallstahammar. Genom forskning upptäckte han en stållegeringsmetod, Kanthal, som renderade honom både nationellt och internationellt erkännande.
Namnet Kanthal kommer ur namnen Kantzow och Hallstahammar. Hans von Kantzow var den ende i familjen som skrev sig von Kantzow. Hans äldre broder Nils var kapten och gift med Carin von Fock som 1920 lämnade sin make och en son för tysken Herman Göring. En uppmärksammad och stor skandal och för den som är intresserad och vill läsa mera finns det ett par böcker skrivna av författaren Björn Fontander.
Kapten Ludvig Kantzow avled 1923. Hans hustru Hilma bodde kvar i huset till sin död 1940. Dödsboet sålde år 1941 fastigheten till kansliskrivaren Karl Birger Kindström. År 1951 lät han stycka av den nedre delen av tomten utmed Sundkarlsbacken till byggmästaren Anders Diös som där uppförde flerfamiljshuset till bostadsrättsföreningen Färjan.
Ett nytt ägarbyte skedde 1952 då Kindström sålde det Kantzowska huset till jägmästaren Vilhelm Forsberg som ägde huset till 1967, då hans mor Märta Forsberg står som ägare fram till 1974. Fastigheten såldes då till byggmästare Göte Eriksson från Eskilstuna.
Det blev en protestaktion mot Göte Erikssons avsikt att bygga ut det gamla huset med en tillbyggnad av tre hus. Som stöd för utbyggnaden fanns en stadsplan från 1928 som styrkte en förtätning av kvarteret och där även den lilla trevliga allmänning som fanns ovanför Smedsgränd skulle försvinna. Trots protester fick byggmästare Eriksson igenom sin plan och 1976 och 1977 stod fem bostäder till salu och patricierhuset vid Klostergatan förlorade en del av sin charm. Det finns vackra tunnvalv under det Kantzowska huset, troligen från 1800-talet, och närheten till klostret har triggat fantasin att det en gång skulle ha varit sovsal till klostret.
Bolagshuset på granntomten och klostret, där tidigare det lilla fattighuset som staden inköpt 1793 stod, byggdes för bokbindaren Gustaf Sjöberg och sadelmakaren Aron Asklund. De bodde farstugrannar före branden och beslöt att uppföra ett hus tillsammans. Deras vägar skildes och 1901 sålde Asklund huset för 24000 kr till änkefru Ida Öhman.
Runar Elgfelt skriver lyriskt om bagerskan Ida Öhmans goda bullar och hennes bullbak som doftade i hela kvarteret. Jag erinrar mig en intervju jag läste för många år sedan med en gammal mäklare som inför fastighetsförsäljningen alltid rekommenderade säljaren ett brödbak inför visningsdagen. När fru Ida Öhman slutade 1932 efterträddes hon av bagare Einar Holmgren och efter honom kom bagerskorna Hulda Samuelsson och senare Hulda Wegeström som båda drev hembageri i huset. Det gamla huset revs och ett nytt flerfamiljshus byggdes på samma plats 1974 av byggmästare Gunnar Graflund.
Huset vid Smedsgränd, Norra Strandvägen 19, är det äldsta huset i kvarteret. De äldsta delarna är från 1700-talet. Huset blev skadat vid stadsbranden och har under 1900-talet påbyggts med en våning. Huset ägdes vid stadsbranden 1871 och sedan 1850-talet av Carl-Johan Sjöstedt och hade tidigare ägts av hans mormor sedan början av 1800-talet. Av en tillfällighet ägs huset sedan 2013 av en namne Hans och Ulla-Britt Sjöstedt.