Det var den första juli i år, som den tillfälliga ändringen i gymnasielagen trädde i kraft. Lagen ger ensamkommande, som har fått avslag på sina asylansökningar, en möjlighet att stanna i landet genom att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier.
Lagen underkändes tidigare av två domstolar och handläggningen av ansökningarna pausades. De sökande vars beslut om utvisning hade vunnit laga kraft innan den nya lagen tillkom, har enligt bestämmelserna ingen rätt till boende under väntetiden. Många av dem tvingades därmed, i väntan på besked, lämna sina boenden.
I veckan kom beslutet från Migrationsöverdomstolen om att släppa igenom lagen. Men för de som står utan bostad, börjar nu en ny period av väntan i hemlöshet. Staten tar inte ansvar över att ordna boende åt ungdomarna tills deras ansökningar behandlats.
– Är man endast tillståndssökande, d.v.s. har ett asylavslag som inte längre går att överklaga, behöver man själv ordna sitt boende. I och med beskedet från Migrationsöverdomstolen räknar vi med att kunna fatta beslut i snabb takt, i den ordning som ansökningarna kommit in. Exakt hur länge kan vi inte svara på i nuläget, meddelar Irene Sokolow, presskommunikatör på Migrationsverket.
Alan, 18, som går på en gymnasieskola i Sörmland, är en av dem som har ansökt om att få stanna i landet för gymnasiestudier och därmed fått sitt utvisningsbeslut inhiberat. I förra veckan fick han besked från Migrationsverket om att han hade några dagar på sig att lämna sitt boende.
– Jag kom hem från skolan och såg att jag hade fått ett brev. De kallade in mig till möte dagen efter, berättar han.
Under mötet fick han veta att han inte kunde bo kvar på boendet, då han redan fått tre avslag på sin asylansökan.
– Jag blev orolig och tänkte på hur jag skulle kunna hitta en plats att bo på, på så kort tid.
Catarina Salomonsson, som har arbetat ideellt med att hjälpa ensamkommande i två år och var med och startade Ensamkommandes förbund i Eskilstuna, träffade Alan dagen efter att han fick beskedet om att lämna boendet.
– Jag brukar besöka ensamkommande och fråga om det är någon som behöver hjälp med att fylla i blanketter och dylikt. Det var så jag träffade Alan. Han berättade att han var tvungen att flytta ut och inte hade någonstans att sova. Vi försökte hitta någon plats, men det är väldigt svårt, säger hon.
Dagen han lämnade boendet gick Alan till skogen för att tillbringa natten där. En natt, som han fortfarande har svårt att prata om när vi träffar honom.
– Det var kallt i skogen och jag hörde djur hela natten. Jag vet inte vilka djur det var, men jag var rädd.
Catarina Salomonsson har kontakt med ensamkommande ungdomar över hela landet och berättar att ovissheten fått många att må dåligt. Flera har också blivit hemlösa i väntan på besked.
– Det är många som blivit sämre psykiskt. Det här med att hela tiden behöva hålla hoppet uppe knäcker dem till slut. Först skulle de ha hopp till juli när lagen trädde i kraft, sedan om beslutet i september. Nu måste de vänta på att deras ärenden ska handläggas.
Hon tror att det är oundvikligt att antalet hemlösa ungdomar kommer att öka under den kommande perioden, i väntan på att ansökningarna handläggs. Något som enligt henne kan få förödande konsekvenser, både för ungdomarna själva och för samhället.
– De finns människor som tänker att här kan vi tjäna pengar genom att trycka in människor i lägenheter. Risken för att träffa fel personer ökar också. Det finns massa risker med det liv som ungdomarna ska ge sig in i nu.
I dag bor Alan tillfälligt hos en kompis, då han inte har någon annanstans att ta vägen. Trots att han känner sig glad över att lagen nu har godkänts, vaknar han varje dag upp med oron om att sakna tak över huvudet till kvällen. Samtidigt försöker han hålla hoppet uppe och sköta sina studier.
– Jag känner att jag måste tigga om sovplats hos folk hela tiden och det känns jättesvårt för mig, säger han och tittar bort.
Catarina Salomonsson är orolig över hur de ungdomar som befinner sig i Alans situation i dag, kommer att ha det när de väl beviljas uppehållstillstånd.
– Jag tänker på hur alla dessa processer de får gå igenom och de risker de nu står inför utan tak över huvudet, kommer att påverka deras liv. Den dagen uppehållstillståndet väl kommer, hur kommer de att må då? Kommer de att klara studierna under dessa förhållanden?
Flens kommun meddelade tidigare att man inte har någon skyldighet att hjälpa ungdomarna med boende.
– Vi har ingen skyldighet att ordna bostad åt den här gruppen, sa Elleonor Kjellström, enhetschef på individ och familj på socialförvaltningen i Flens kommun.
Nu, när lagen gått igenom, vill kommunen inte svara på vem ansvaret ligger hos.
– Vi måste titta närmare på hur det blir nu när lagen gått igenom, om det ligger på staten eller kommunen. Jag kan inte svara på det nu, säger Elleonor Kjellström.
Har kommunen inte ett ansvar att se till att ungdomar inte blir hemlösa i den egna kommunen?
– Vi har ingen tak över huvudet garanti på så vis i Flens kommun. Om man inte kan få bostad genom den ordinarie hyresmarknaden, så kan man söka om ett socialt hyreskontrakt hos oss. Men då har vi prioriterade grupper, som barnfamiljer.
Är det inte en problematisk situation att ungdomar blir hemlösa?
– Det är klart att det är en problematisk situation om vi har 18-19 åringar som sover ute.
Tidningen har sökt migrationsminister Helene Fritzon (S) för en kommentar. Hon hänvisar till den kommentar hon gav till TT på tisdagen.
– Det är så klart ett positivt besked vi fått i dag, att lagstiftningen får tillämpas. Inte minst är det väldigt positivt för de personer som ansökt om uppehållstillstånd på den nya grund riksdagen beslutat om.
Alan heter egentligen någonting annat.