Bandet är välrenommerat, med en trogen lyssnarskara. Till stor del står dessutom medlemmarna i Hardcore Superstar (HCSS) för själva sinnebilden av den idoliserade hårdrockstypen. Kanske består den stora utmaningen då av att försöka vinna över sig själva.
Det andas förväntan i luften när de svartklädda göteborgarna, med över 20 års erfarenhet från de stora rockscenerna, kliver in i lokalen och river av kvällens första låtar. Först ut är medryckande ”Sadistic girls”, följt av färska singeln ”Electric rider”.
Melodiösa och tempostarka arrangemang kännetecknar bandet. Förståsigpåarna beskriver genren som en blandning mellan sleaze-rock, sprunget ur glamrocken, och hårdrock. Textraderna, å sin sida, drar ofta mot det provokativa och oanständiga hållet.
HCSS älskar att turnera, dyrkar sin musik. Hur förklaras annars de nästan årligen återkommande spelningarna, världen över? Eller faktumet att bandet släpper sitt elfte studioalbum till hösten? Kvartetten har kul tillsammans, det märks tydligt på scenen, med diverse hyss och spektakel. Som när påskharen (!) plötsligt dyker upp i bara kalsongerna och bjuder bandmedlemmarna på alkoholhaltig dryck.
Stundom under konserten mattas åhörarnas engagemang av. Förgrundsgestalten Jocke Berg anstränger sig för att gjuta mod i folkhavet; han ber om fler händer i luften och om mer liv i luckan. Själv tycks sångaren vid några tillfällen ha det kämpigt att hålla ut sin raspiga stämma i låtarnas mer krävande partier. Men sin sprudlande energi behåller han hela vägen. Han hoppar ned från avsatser och använder scenutrymmet som någon slags löparbana, allt medan han sjunger om att rasera hus. Övriga i bandet är ständigt med på noterna och snart vänder HCSS på hela konsertskutan.
Allsången kommer igång på riktigt först när den något korta föreställningen snart är slut.”Moonshine”, ”We don’t celebrate Sundays” och ”Above the law” är självklara favoriter sedan tidigare och agerar sprängkraft.
Summan av kardemumman är att få band kan räknas som lika uthålliga som HCSS; de är fullständigt övertygade om vad de kan åstadkomma. De fokuserar och lyckas via ett idogt arbete, blixtrande närvaro och smittsam lust med att vinna sin egen, och därmed publikens, gunst. Somliga skulle kalla det rutin, men det här är rutin med finess.