Eskilstuna kommun slopar KRAV-certifieringen – prioriterar närproducerat i stället

Eskilstuna kommun slutar KRAV-certifiera sina kök.– Men det innebär inte att vi slutar med ekologisk mat, utan att vi prioriterar närodlat, säger kommunalrådet Arne Jonsson (C).

Henrik Färnqvist, tillförordnad kökschef för skolköken i Torshälla, tycker beslutet att slopa KRAV-certifieringen är bra och snarare ett steg framåt än tillbaka.

Henrik Färnqvist, tillförordnad kökschef för skolköken i Torshälla, tycker beslutet att slopa KRAV-certifieringen är bra och snarare ett steg framåt än tillbaka.

Foto:

Övrigt2019-01-11 04:05

Under 2015 uppnådde Eskilstuna kommun målsättningen att alla kommunala kök, restauranger och kaféer skulle vara KRAV-certifierade. Något som man var mycket stolt över.

Från och med i år är köken inte längre det.

– Men det är bara certifieringen vi slutar med, ingenting annat, säger Arne Jonsson som är ordförande för nya servicenämnden som har ansvar för bland annat måltider i skolor och på äldreboenden.

– KRAV-certifieringen kostar rätt mycket, och närproducerat är viktigare. Vi får mer nytta för pengarna genom att i stället köpa mat för dem. Målet att ha en hög andel ekologisk mat står fortfarande fast.

I majoritetens gemensamma 90-punkters program för mandatperioden framgår att Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet vill öka andelen närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter. Närproducerat ska vara norm. Det står delvis i konflikt med att servera ekologiska och KRAV-märkta produkter.

Arne Jonsson instämmer och förklarar hur kommunen nu ska prioritera.

– Helst vill vi ha både närproducerat och eko. Om inte det finns är närproducerat framför importerad eko. Om det inte finns närproducerat att tillgå är nästa steg ekologiskt från långtbortistan, och i värsta fall konventionellt producerat från långbortistan.

Jag litar på svensk mat.

Arne Jonsson (C)

Prioriteringen motiverar Arne Jonsson utifrån tre aspekter – kvalitet, miljö och det lokala näringslivet.

– Min grundprincip är att jag litar på svensk mat. Och hur man än vänder det är korta transporter bra för miljön. Att köpa mat som produceras så nära som möjligt är också bra för det lokala näringslivet som kanske vågar satsa lite extra när de vet att kommunen är intresserad.

Simone Saul är måltidschef för den nya organisation som sedan årsskiftet ansvarar för kommunens kök.

– Det här är absolut inte en tillbakagång, säger hon. Vi backar inte från miljötänket. Att vi frångår KRAV-certifieringen innebär i stället att vi kan satsa ännu mer medvetet och genomtänkt.

I dag ligger kommunens andel ekologiska livsmedel till cirka 50 procent.

– Det är mycket bra med tanke på att det nationella målet är att 60 procent av livsmedlen ska vara ekologiska år 2030. Eskilstuna ligger alltså mycket bra till.

Kostnaden för KRAV-certifieringen är cirka 350 000 kronor om året. Licensavgifter står för cirka 140 000 kronor av summan och kostnader för personalens arbete för resten.

– Politiken har varit väldigt tydlig med att pengarna inte ska hamna i något svart hål utan gå tillbaka till verksamheten, på vidareutveckling och på nära mat.

Torshälla har varit mycket framgångsrikt i KRAV-certifieringen. Sommaren 2017 uppnåddes nivå 2 – något som få skolkök i Sverige klarat. Men Henrik Färnqvist, tillförordnad kökschef för Torshällas skolkök, är inte besviken över nyordningen. Tvärtom.

– Med tanke på hur det ser ut i framtiden tycker jag att det är mycket bra beslut. Det öppnar för nya satsningar, säger han.

– Det är viktigt med närproducerat för att hålla liv i det svenska lantbruket och öppna landskap. Maten kommer närmare nu.

Skillnaden mellan ekologiskt och KRAV

KRAV-märkta livsmedel är ekologiska, men ekologiska behöver inte vara KRAV-märkta.

Enligt EU:s riktlinjer för ekoligiska livsmedel är användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte tillåten. Genmanipulerade grödor är också förbjudna och läkemedel för djur ska användas så lite som möjligt.

KRAV-märkning är hårdare och kräver också utökat sommarbete för grisar och nötdjur, samt utevistelse året runt för får och getter. Värphönor ska ha tillgång till sandbad. Kor ska få vara för sig själva vid kalvning och nyfödda kalvar ska få dia sin mor. KRAV-märkning omfattar också socialt ansvarstagande.

Källa: Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!