– Det är ett starkt resultat även om vi inte når fullt upp till det budgeterade överskottet på 159 miljoner kronor, säger kommundirektör Tommy Malm.
Därmed blev 2018 femtonde året i rad som Eskilstuna kunde redovisa ett positivt resultat, om än långt under rekordresultatet på 305 miljoner kronor 2017. Då bestod dock mer än hälften av engångsintäkter från staten.
Sett över tid har Eskilstuna kommun klarat den rödblågröna majoritetens mål med råge. Överskottsmålet för föregående mandatperiod var 2,5 procent av samlade intäkter. Det landade på cirka 3,1 procent, cirka 38 miljoner kronor mer.
För några månader sedan såg det sämre ut. Delårsrapporten för årets första åtta månader, som presenterades i början av oktober, pekade på att kommunens ekonomiska resultat skulle landa på 141 miljoner kronor i överskott. Utfallet blev något bättre – 144 miljoner kronor – men fortfarande under målet på 159 miljoner.
Faktorer som har påverkat resultatet negativt är att skatteintäkterna blivit lägre än beräknat, att kostnaderna för skolan ökat på grund av fler barn och elever med särskilda behov samt höga kostnader för vård av barn, ungdomar och vuxna.
Samtidigt har kostnaderna för LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ökat. Dyrare blev också 25-timmarsbarnen i förskolan eftersom de blev fler än väntat.
Något som i stället påverkat kommunens ekonomi positivt är de låga räntorna som inneburit ett plus på 55 miljoner jämfört med budget. Höga räntor skulle ha gett motsatt effekt.
– Det är just därför vi måste ha ett plus på sista raden, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Vi måste ha både hängslen och livrem för att ha fallhöjd för sådant vi inte kan styra över, som till exempel räntor och regeringsbeslut. Då slipper vi ta till stora yxan om något händer. Och vi vet att tuffa år väntar.
Kommunalrådet Arne Jonsson (C) påpekar också att kommunen kommer tvingas att göra historiskt stora investeringar fram till 2030 – i form av äldreboenden, skolor och förskolor.
Fyra nämnder har inte lyckats med en ekonomi i balans trots att det är ett krav. Mest minus redovisar socialnämnden med 37,9 miljoner, följd av barn- och utbildningsnämnden med ett minus på 21,5 miljoner kronor. Kommunstyrelsen slutar däremot på plus 20,9 miljoner på grund av vakanser och utvecklingsprojekt som ännu inte genomförts.
– Men allt är inte kronor och ören, säger kommunalrådet Jari Puustinen (M).
– Positivt är också att arbetslösheten minskat från 12,7 procent i början av året till 12,0 i december och att elevernas betyg förbättrats.
De kommunala bolagens bokslut är ännu inte klara. Men enligt Tommy Malm pekar det mot ett plus på cirka 176 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget.