Ett kulturellt brobygge som sjunger språkens lov

Att på knappt två timmar försöka få ett poänggivande grepp om detta som är svenskt, finskt och brytpunkten precis mitt emellan. Det är förstås en omöjlighet.
Till och med för författare som Mikael Niemi, Susanna Alakoski och Kjell Westö.
Men de bjöd på ett både lov- och hörvärt försök när världskulturfestivalen inleddes i Eskilstuna i går.

Övrigt2009-10-23 21:14

Det var i stort sett fullsatt i Science Park i Munktellstaden i går när sen eftermiddag gick mot tidig kväll. På scenen satt tre ganska avspända författare som talade om vad som kanske är vår nordiska gemensamma kulturella identitet. Men givetvis även om skillnader.

Intressant att notera var de skilda sätten hos herrar Mikael Niemi från Tornedalen och Kjell Westö från Helsingfors, att tackla frågorna om språk, politik, arv, miljö, klasstill-hörighet.

Den förste skred till verket med en frejdighet, som man känner igen från hans författarskap, och han kunde också leverera en och annan provokation när han möjligen ansåg att pulsen på hela debatten blev aningen för trögflytande.

Den andre log lite överseende och talade om vemod, pekade på ett musikaliskt exempel och brydde sig inte om att analysera alltför djupt i skillnaden mellan durstämda svenska dansband kontra en uppsjö av finsk tango i d moll.

Susanna Alakoski med sin skånska dialekt ville gärna likna Finland vid Leonard Cohen.

– Det är väldigt mycket melankoli.

Läs hela artikeln i lördagens papperstidning

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om