Länsstyrelsen i Sörmland arbetar bland annat med jämställdhetsfrågor utifrån regeringens nationella jämställdhetsmål. En del i det är att integrera och synliggöra jämställdhetsfrågor.
– Det kan överlag vara svårt att köpa en bostadsrätt ensam, om man inte har sparkapital och den lön som krävs för att kunna ta stora lån. Eftersom kvinnor har lägre löner generellt, så försvårar det ytterligare. Om det är två i familjen som har inkomster, så underlättar det ju både sparande och möjligheten till lån, oavsett familjekonstellation, säger Malin Stenman.
Hon håller med om att det är trist att det finns sådana stora skillnader i möjligheten att köpa bostad och önskar att det var betydligt mer jämställt.
– Problemet ligger i en strukturell ojämställdhet ekonomisk med stora löneskillnader, som försämrar kvinnors möjligheter och det behöver förändras. Kvinnor borde precis som män ha möjlighet till detta, säger Malin Stenman.
Ett av regeringens jämställdhetspolitiska mål är just ekonomisk jämställdhet, som fokuserar på ekonomiska villkor för kvinnor och män.
– Vi vet att kvinnor har lägre median- och medellöner än män, att lika lön för lika arbete fortfarande inte är uppnått och att löner och inkomster skiljer sig åt, både när man ser till månadslön men också sett till en hel livstid.
Det finns flera olika skäl till detta, förklarar Malin Stenman. Yrken inom mansdominerade branscher är exempelvis mer välbetalda än yrken inom kvinnodominerade branscher. Lönerna kan även skilja sig åt beroende på om man arbetar privat eller i offentlig sektor.
Även lika arbete kan innebära olika löner för kvinnor och män. Tar man hänsyn till de lönepåverkande faktorerna: yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor återstår en oförklarad löneskillnad på 4,5 procent, till mäns fördel.
– Sen ska man inte glömma att kvinnor idag tar ut mer föräldraledighet än vad män gör, är sjukskrivna i högre utsträckning än män och därmed påverkas också lönen och livsinkomsten, säger Malin Stenman.
Hela den ekonomiska situationen påverkas av ett flertal olika faktorer och förutsättningar, förklarar hon vidare. Kvinnor arbetar deltid i betydligt högre utsträckning än män, kvinnor tar även det huvudsakliga ansvaret för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Det innebär att kvinnor tar ut majoriteten av föräldraledigheten, den tillfälliga föräldrapenningen och tar ett större ansvar för städning, hushållsinköp och matlagning på generell nivå. Det påverkar i förlängningen ens möjligheter till löneutveckling och karriär, eftersom många kvinnor utför en hel del dubbelarbete.
– Kvinnor tar idag ut 75 procent av föräldraledigheten. Det är förstås viktigt att prata om i familjen och fundera över hur det påverkar både kvinnan och mannens ekonomiska villkor, generellt och om man trist nog skulle separera, säger Malin Stenman.
En annan faktor som påverkar enligt Malin Stenman är att kvinnor utbildar sig på högskole- och universitetsnivå i högre utsträckning än män, men lönerna hänger inte alltid med trots utbildningen, mycket beroende på vilken bransch man hamnar i.
Män å andra sidan utbildar sig inte vidare i lika hög grad och börjar i vissa fall yrkesarbeta tidigare.
– Ju mer man arbetar och desto mer man tjänar, desto enklare blir det ju att både lägga undan pengar varje månad till ett eventuellt köp av bostad, men det gör det även enklare att få lån.
Vad gäller ökad jämställdhet i samhället så är det ett arbete som behöver bedrivas på en samhällelig och strukturell nivå, hela tiden, menar Malin Stenman vidare.
– Kvinnors löner behöver bli högre och mer jämställda. Fler kvinnor behöver arbeta heltid. Det är även viktigt att föra en politisk diskussion om hur våra val och förutsättningar i både arbete och privatliv hänger samman med ens ekonomiska förutsättningar.
– Att verka för att pappor och män tar ett större ansvar för föräldraledighet är också ett sätt att bidra till ökad jämställdhet, eftersom det indirekt påverkar kvinnors ekonomiska förutsättningar, säger hon.