Jag kan fortfarande höra ekot av mina egna tvivel. Varför ska man egentligen hänga vid datorn när man kan ses i det verkliga livet? En relevant fråga. Men låt oss fortsätta på den inslagna vägen som lyfter fördelarna med detta fenomen. Det behöver inte finnas en motsägelse mellan att gräva i djupet av vår egen liksom andras vardag på Facebook och att också ses i det verkliga livet. Det är snarast en fråga om disciplin, på samma sätt som vi inte kan dricka litervis med kaffe om vi är angelägna om vår sömn.
Ämnet Facebook blir en sorts skärningspunkt där flera krönikeämnen jag berört tidigare möts. Jag tänker närmast på det artiga, blygsamma, stå-i-kö-tänket som präglar oss svenskar och som förmodligen gör det svårare för oss att framhäva oss själva, bli en aning amerikanska och släppa rädslan inför att någon ska anklaga oss för skryt. Så länge vi inte tappar fokus och enbart ser vår egen navel finns det även på denna punkt ingen motsägelse. Genom att bjuda på oss själva bygger vi broar till andra människor och knyter värdefulla kontakter. Förmågan att nätverka, knyta an till och behålla kontakten med många människor underlättas sannerligen av sociala medier av typen Facebook.
Lyfter vi in detta tankesätt på arbetsmarknaden kan vi konstatera att de flesta jobben förmedlas via kontakter, mer sällan via annonser och vägarna till arbete och utveckling blir mindre snåriga för den som bygger broar, lyssnar men samtidigt också vågar riskera att inte vara korrekt. En gissning är att Facebook bidrar till beteendeförändringar av det här slaget i en positiv riktning. Fler vågar ta för sig också i andra kontexter.
En profilerad talare inom sociala medier, Stefan Hyttfors, konstaterar att sociala medier är ett nytt sätt att konsumera media som kommer att bli en självklar del av samhället. Hyttfors menar att vi går från ett massmediesamhälle till ett interaktionssamhälle, från tryckpressens en-till–många-kommunikation till internets många-till-många-kommunikation. Samtliga företag och organisationer står inför en nödvändig omställning och bör tänka över vad som påverkar synen på dem på Internet, liksom hur de kan använda sig av sociala medier i sin affärsutveckling. I stället för att förbjuda arbetstagare att använda Facebook på arbetstid behöver arbetsgivare i stället fundera över hur arbetstagarnas delaktighet i den här typen av nätverk kan förenas med företagets intressen. Som privatpersoner bör vi på ett motsvarande sätt ha i åtanke att Facebook kommer att bli lika självklar som telefonkatalogen var på sin tid.
Kristina Emanuelsson är sociolog, bosatt i Eskilstuna.