Samtliga sju dvärghönor som Kerstin och Percy Bristam hade i sin hobbybesättning på Öbolandet utanför Trosa konstaterades vara smittade av fågelinfluensan. Det var i början av förra veckan som sorgesamma scener utspelade sig på gården.
– Vi förstod att det var något på gång när två hönor dött på natten och en tredje inte orkade stå upp. Då kontaktade vi Statens veterinärmedicinska anstalt som talade om vad som gällde. Vi förpackade hönsen och åkte in med tre hönor till Uppsala för kontroll. När beskedet kom dagen efter var det bara att avliva de andra fyra också, som bara satt och tittade in i väggen, säger Percy.
Under måndagen åkte Jordbruksverkets distriktsveterinär till gården för att desinficera hönshuset.
– Vi gjorde en primär desinfektion i måndags. I de flesta fall där fjäderfä blivit smittade har de haft kontakt med vilda fåglar. I en smittad besättning avlivas fåglarna och anläggningen saneras, säger Karin Åhl, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Jordbruksverket kommer inte att lägga restriktionszoner runt paret Bristams gård.
– Den här lilla besättningen och anläggningen anses utgöra en väldigt liten smittorisk och det här är inget som smittar till folk. Det är ungefär lika farligt som de vilda änder som springer omkring där utanför och som helt uppenbart bär på smittan.
Sedan tidigare gäller skyddsnivå 2 i hela landet på grund av fågelinfluensa och alla som har fjäderfän hemma ska hålla dem inomhus, vilket är det säkraste sättet att skydda dem från smitta.
Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), betonar hur viktigt det är att skydda sina tamfåglar från kontakt med vilda fåglar.
– På senare tid har flera hobbyhönsbesättningar drabbats av fågelinfluensa. Detta innebär lidande, sjukdom och död för drabbade fåglar vilket understryker vilken risk kontakter med vilda fåglar är, säger Karl Ståhl.
Fågelhållare bör kontakta SVA samt skicka döda fåglar till obduktion om flera dör samtidigt.
Kerstin och Percy Bristam tycker det är ledsamt att ha blivit av med hönsen som de hade i nära sju år.
– Det här var sociala djur man kunde locka till sig med godis, det var lättare än med en katt. De har fått kycklingar, gått här och påtat på och barnbarnen har tyckt att det varit jätteskoj att vara här, säger Percy och tillägger:
– Vi saknar dem. Det var lite tråkigt det här.