Familjen vägrar flytt till annan ort

Idag ska Ingmar Lüning flytta från korttidsboendet Heden i Malmköping till ett långtidsboende på annan ort. Hans familj vägrar. De är rädda för en väsentlig försämring av hans hälsa.

Magdalena Rangne har fått två stycken skidor som enkelt går att montera på ytterdörr och trädgårdsdörr. Med de har hon kunnat rulla upp sin man Ingmar för tröskeln, när han har varit hemma.

Magdalena Rangne har fått två stycken skidor som enkelt går att montera på ytterdörr och trädgårdsdörr. Med de har hon kunnat rulla upp sin man Ingmar för tröskeln, när han har varit hemma.

Foto:

Övrigt2018-01-26 14:02

Ingmar Lüning, i dag 83 år gammal, fick en omfattande stroke för 15 år sedan. Efter en långvarig sjukhusvistelse under sommaren 2017 fick Ingmar Lüning plats på korttidsboendet Heden i Malmköping. Där har han nu bott i över ett halvår. Hans hälsotillstånd gjorde det inte möjligt för honom att återvända hem eftersom han i dag är svårt funktionsnedsatt och även har nedsatt kognitiv förmåga.

‒När Ingmar kom till Heden förstod jag att han aldrig mer kommer att kunna komma hem, berättar hans fru Magdalena Rangne.

Nu har Ingmar Lüning spenderat flera månader på korttidsboendet. Varje gång han ska ha flyttats har vistelsen förlängts. Men den 12:e februari kom beskedet att han kommer att flyttas i dag, den 15:e februari, till ett långtidsboende på annan ort.

‒Men han står samtidigt först i kön till omsorgsboendet på Hemgården i Malmköping. Det innebär att det handlar om en dubbelflytt av en svårt sjuk människa, säger Magdalena Rangne.

Att Ingmar Lüning står först i kön till Hemgårdens omsorgsboende innebär att han kan få ett rum på boendet när det blir ett ledigt. Under tiden ska Ingmar Lüning flytta till ett långtidsboende på annan ort.

‒Först kommer Ingmar att flyttas till ett långtidsboende på en annan ort. Men när det blir ett rum ledigt på Hemgården kommer han att flyttas dit. En flytt är kämpig nog, speciellt om det innebär en så stor förändring i hans liv som det skulle bli om han flyttar utanför Malmköping, säger Magdalena Rangne.

Magdalena Rangne berättar att hon hela tiden ställt in sig på att vistelsen på Heden skulle vara kort, för att därefter efterföljas av ett permanent boende.

‒Jag har uppfattat det som att han inte har flyttats tidigare då det inte har funnit plats på något permanent långtidsboende. Och vi har hela tiden önskat att han ska få vara i Malmköping.

Magdalena Rangne har tagit hand om sin man de senaste 15 åren. Hon berättar att hon har blivit en väldigt viktigt faktor i sin mans trygghet.

‒Jag bor fem minuter ifrån boendet, vilket gör att jag kan spendera nästan all tid hos Ingmar. Och Ingmar kan ofta komma hem hit. Vi kan fika och äta middag. Sen kan jag rulla honom tillbaka till Heden. Och Ingmar tycker inte det är konstigt, utan säger "ja det är där som jag sover", säger Magdalena Rangne.

‒Det handlar inte om att jag tror att de andra boendena är sämre än Hemgården. Jag ser ju hur personalen här på Heden gör sitt yttersta. Utan det handlar om att jag ska kunna fortsätta spendera så mycket tid med Ingmar som behövs för att han ska känna sig trygg och må bra. Då behöver han vara här i Malmköping, fortsätter Magdalena Rangne.

En flytt utanför Malmköping innebär att Magdalena Rangne inte kommer att kunna spendera lika mycket tid hos sin man som hon gör nu.

‒Jag sitter alltid med Ingmar tills han somnar. Vi lyssnar på musik och har en väldig fin stund. Men självfallet är det väldigt jobbigt känslomässigt. Och jag är överlag utmattad. I det läget kan jag inte sätta mig i bilen och köra hem i mörkret, säger Magdalena Rangne och fortsätter:

‒Det här handlar om Ingmars sista tid. Jag vill inte att den tiden ska förstöras för honom. Om han flyttas till en annan ort kommer han att bli jätterädd och otrygg. Hans tillstånd kommer allvarligt att försämras.

Magdalena Rangne har skickat in en överklagan på beslutet att flytta sin man.

‒Jag kommer att kämpa för Ingmar in i det sista. Men nu känns det som att jag kämpar mot kommunen. Och det är ett scenario som jag inte hade kunnat föreställa mig.

Magdalena Rangne berättar att hon under eftermiddagen ska ha ett möte med representanter från kommunen.

‒Då ska jag få svar på mina frågor, har de meddelat. Men det är ju redan samma dag som Ingmar ska flyttas.

Camilla Södermann är avdelningschef för äldreomsorgen vid Flens kommun. Hon berättar att hon inte kan uttala sig i enskilda ärenden. Däremot kan hon förklara hur det generellt ser ut gällande korttids- och långtidsboenden.

‒Det fungerar så att du kan få ett korttidsboende under en kort tid. Det är inte anpassat för att vara något permanent. Och det är även kö till korttidsboendena.

‒På ett korttidsboende bor man för rehabilitering i väntan på att få komma hem eller till ett permanent boende. Ibland är det också så att ett korttidsboende fungerar som ett så kallat växelboende, du bor kanske 14 dagar hemma och sen 14 dagar på boendet.

Är det då vanligt att en person får spendera ett halvår på ett korttidsboende?

‒Det är inte så vanligt. Men vi har haft platsbrist på de olika särskilda boendena.

När det gäller långtidsboenden, förklarar Camilla Södermann, finns det flera olika i Flens kommun.

‒Det finns långtidsboenden i Hälleforsnäs, i centrala Flen, Malmköping och i Sparreholm. När du blir erbjuden en plats på ett långtidsboende är det på det boende som har en ledig plats. Men sedan tittar vi även på behoven, om personen behöver särskild vård eller dylikt, säger Camilla Södermann och fortsätter:

‒Sen kan det vara så att en person har önskemål om att bli placerad på ett särskilt boende. Man kanske har sin familj i närheten. Men då står man i en intern kö. Rent tidsmässigt kan det ibland gå fort och ibland dröja. Det går inte att säga innan.

En intern kö innebär, förklarar Camilla Södermann, alltså en kö till ett specifikt boende. Men i väntan på sin plats får personen bo på det kommunala långtidsboende som man har blivit tilldelad.

Vad händer om en person inte vill flytta till ett specifikt långtidsboende?

‒Då hamnar man ur systemet eftersom vi då inte kan anse att personen har ett behov av den hjälp som vi erbjudit. Då får man bo hemma eftersom man inte kan bo kvar på korttidsboendet. Däremot kan man söka hemtjänst. Samtidigt kan det även vara så att man är så pass sjuk att det inte är lämpligt att bo hemma och man bör bo på det långtidsboende där man är placerad, säger Camilla Södermann.

Värdegrund för äldreomsorg

På Socialstyrelsens hemsida förklaras den nationella värdegrunden för äldreomsorg (som det står i socialtjänstlagen) på följande sätt:

"Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund)" 5 kap. 4§ socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

Enligt Socialstyrelsens hemsida innebär detta att äldreomsorgen ska "värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning."

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!