Jag letar efter ledtrådar till när mitt sommarhus byggdes, och har fått höra att det första husförhöret med folk som bodde där hölls 1843. Då var det en skomakare med hustru som förhördes på sina bibelkunskaper. Jag googlar på hans namn och hittar en släktforskningssida, där en man kartlagt sin släkt i detalj. Namn, födelseplats, födelsedatum, dödsdatum och dödsorsak anges. I denna lite torftiga uppställning hittar jag i och för sig skomakaren, men det som fångar mitt intresse är en familjetragedi som utspelade sig år 1818 i Lilla Lundbyskog, Vingåker.
Bonden Olof Larsson föddes 1787 i Gäringstorp, nära nuvarande Vårnäs ridskola. 24 år gammal gifte han sig med 20-åriga Kerstin Persdotter från Bresätter Västergård. De bosatte sig i Lilla Lundbyskog. Eftersom Olof Larsson står som bonde hade de antagligen en egen gård, men hur stor den var och om de kunde försörja sig på den vet jag inte. Deras första barn får heta Kerstin som sin mamma och föds i oktober 1813. Nästa barn heter Brita och föds enligt sidan i januari 1814, vilket inte kan stämma, eftersom dottern Kerstin bara var tre månader då. Kanske ska det vara januari 1815. I maj 1817 föddes sonen Per.
Den 27 november 1818 slog döden till. Alla tre barnen, femåriga Kerstin, cirka treåriga Brita och 18 månader gamla Per dog i rödsot, alla tre på samma dag. Rödsot kallas i dag dysenteri och är akut tarminflammation. Smittan sprids genom dåligt vatten och mat men också mellan människor. Rödsot ger svåra magsmärtor, diarré och blod i avföringen. Vad hade barnen ätit? Vem blev sjuk först? Var föräldrarna också sjuka? Försökte de skaffa hjälp åt barnen – fanns det någon som kunde hjälpa, men som inte hann fram? Idag behandlas dysenteri med antibiotika, som inte upptäcktes förrän 1928, 110 år efter tragedin i Lilla Lundbyskog.
I mars 1819 fick familjen Larsson ett nytt barn, dottern Anna. Två år senare föddes pojken Olof och dottern Ingrid kom till världen i februari 1825. Ännu en son som också fick namnet Per föddes den 25 mars 1827. För mig känns det som en tröst att de fick fler barn, men kunde föräldrarna någonsin sluta oroa sig? Kunde de sluta tänka på novemberdagen 1818? Alla de fyra yngre barnen levde till vuxen ålder. Den yngste Per var först inhysehjon i Persberg, men flyttade till Skogstorp och sedan till Jämtland, där han dog 1903.
Idag finns rödsot fortfarande i fattigare länder. Mellan 200 och 400 insjuknar årligen i Sverige. Mestadels har de blivit smittade utomlands. I världen är rödsot en vanlig dödsorsak, särskilt bland barn. Rubriken här ovan är "nostalgi", men det finns inte alltid anledning att vara nostalgisk över äldre tider.