Bortsett från två introduktionsprogram finns ingen gymnasieskola i Gnesta. De flesta eleverna går därför på gymnasium i Stockholm, Nyköping och Södertälje, och det populäraste programmet är samhällsvetenskap enligt barn- och utbildningsnämndens årsredovisning.
I fjol var det bara 64,7 procent av eleverna som bor i Gnesta som tog gymnasieexamen inom tre år. För kullen som gick ut 2017 var den siffran 71,4 procent. Jämfört med andra kommuner var det framför allt elever på högskoleförberedande program som inte klarade gymnasiet.
En förklaring är att årskullen i fråga hade något lägre gymnasiebehörighet när de gick ut nian, menar skolchefen Christina Thunberg. Och det är också i grundskolan som kommunen har chans att påverka resultaten på gymnasienivå.
– Vi kan och ska se till att fler elever blir behöriga till gymnasiet, och därigenom kan göra aktiva val. Det kommer på sikt att öka andelen elever som också klarar sina gymnasiestudier, säger Thunberg.
När ungdomarna väl börjat på en skola på annan ort har Gnesta kommun svårt att påverka resultaten. Däremot finns ett ansvar att fånga upp elever som inte klarar gymnasiet.
– Vi fångar upp de som avbryter skolan upp till 20 års ålder genom det kommunala aktivitetsansvaret.
Vad får det för konsekvenser på sikt om andelen elever som inte klarar gymnasiet ökar?
– Ungdomarna får försämrade möjligheter i livet, rent allmänt, säger Christina Thunberg.
I hela landet klarade i genomsnitt 65,9 procent av gymnasieeleverna att ta examen på utsatt tid förra året, enligt Sveriges kommuner och landsting.