Filippinska sjuksköterskor får jobb i Eskilstuna: "Känner många som flyttat till Sverige"

För att råda bot på personalbristen inom den svenska äldreomsorgen utbildas filippinska sjuksköterskor i Eskilstuna. – Hemma finns många utbildade sjuksköterskor som inte får jobb, säger Jeri Capuyan.

Foto: Huett Ulf

Övrigt2019-02-24 19:14

Situationen kring rekrytering av sjuksköterskor inom äldreomsorgen är svår. I många fall måste bemanningen lösas med hjälp av externa bemanningsföretag, vilket ger sämre kontinuitet och högre kostnader.

Därför pågår ett projekt för att rekrytera och integrera sjukskötersketraineer från Filippinerna, där det finns ett överflöd av utbildade sjuksköterskor.

– VI har fyra stycken trainees i Eskilstuna. De kom ungefär samtidigt till Sverige i december 2017. Två personer är placerade på Eskilshem och två på Ekebyvägen, säger Susanne Hjelm, biträdande verksamhetschef på Attendo Eskilshem.

I december beräknas de vara klara för att kunna gå ut i verksamheterna med svensk legitimation.

Totalt utbildas 240 filippinska sjuksköterskor i projektet runt om i Sverige under perioden 2016-2019. Därefter utbildas 60 personer årligen under 2020-2022.

I dag befinner sig 142 sjukskötersketraineer på företagets verksamheter. Två av dem är Carolle Joice Gallangi, 31, och Jeri Capuyan, 30.

– Vi är redan legitimerade sjuksköterskor och har gått fyra års utbildning som håller hög standard på Filippinerna. Innan vi kom till Sverige läste vi svenska i ett år, säger Carolle Joice Gallangi.

– Vi har även jobbat drygt två år efter utbildningen, så nu är vi här för att lära oss mer svenska, vilka rutiner och lagar som finns här, säger kollegan Jeri Capuyan.

Att få jobb som sjuksköterska på Filippinerna är svårt. I landet finns över hundratusentals arbetslösa sjuksköterskor.

Den rådande situationen i landet har lett till att många flyttar utomlands.

– Jag känner ganska många som rest till Sverige, bland annat till Stockholm, Västerås och Uppsala men även Finland, säger Carolle Joice Gallangi.

Flytten till Sverige handlade främst om en sak – betydligt bättre lön.

Ingångslönen på Filippinerna är cirka 1 000 svenska kronor i den privata sektorn. Det kan jämföras med drygt 30 000 kronor i Sverige.

Men det var ändå inte helt självklart för 31-åringen att flytta.

– Det var svårt i början. Man måste kämpa hårt och jag har kvar min treåriga son hemma på Filippinerna. Det är inte lätt att vara ensam mamma och jobba i ett annat land. Jag är här men mina tankar och mitt hjärta är där, säger Carolle Joice Gallangi som brukar ringa videosamtal hem till familjen för att hålla kontakten.

Fram tills att Joice och Jeri får en svensk sjuksköterskelegitimation arbetar de som traineer, på undersköterskenivå, i verksamheten.

Alla traineer får en individuell introduktionsplan som utgår från verksamheten, med en tydlig tidsplan för att nå en svensk sjuksköterskelegitimation inom cirka två år.

– Vi tycker det är jättekul och spännande att de är här. De är väldigt ambitiösa och duktiga och har ett år mer utbildning med sina fyra år jämfört med svenska sjuksköterskor som pluggar tre år på högskola, säger biträdande verksamhetschefen Susanne Hjelm.

Det var inte bara svenska språket som var svårt i början, menar Jeri Capuyan.

– Första vintern var det skönt med snö. Men andra vintern... usch, säger hon och skrattar.

Kulturskillnaden är stor även hur själva äldreomsorgen fungerar.

– På Filippinerna har vi inte äldreboenden. Där tar de yngre släktingarna hand om sina äldre hemma. Svenskarna lever längre liv också, här har vi flera som är 90 år gamla eller mer, men i mitt hemland är människor gamla redan när de är 50-60 år, säger Jeri Capuyan.

Hur är det att jobba med de äldre Eskilstunaborna?

– Jag älskar dem och känner att de är min familj nu, eftersom jag jobbar 100 procent och träffar dem nästan varje dag, säger Carolle Joice Gallangi.

När traineerna tagit svensk legitimation erbjuds de en tillsvidareanställning som sjuksköterska med en sysselsättningsgrad på 100 procent.

Lena Lindh är avdelningsordförande i Vårdförbundet Södermanland. Hon ser både för- och nackdelar med projektet.

– Det är klart att man är glad att få fler kollegor på sitt jobb. Samtidigt så är det kollegor som ska läras upp under lång tid, inte har haft den utbildning vi har här i Sverige och som inte kan språket hundraprocentigt. Då blir det en större belastning på de befintliga sjuksköterskorna som arbetar i verksamheten under upplärningsfasen, säger hon och fortsätter:

– Ger man sjuksköterskor den lön och arbetsvillkor som de är värda skulle vi inte ha det här problemet överhuvudtaget med personalbrist och att behöva plocka in sjuksköterskor från andra länder.

Att ta svensk sjuksköterskelegitimation

Att komplettera till svensk sjuksköterskelegitimation beräknas ta cirka två år.

Socialstyrelsen ställer krav på genomförande/godkännande av:

* Språknivå C1/ Svenska som andraspråk 3.

* Socialstyrelsens skriftliga och praktiska kunskapsprov för sjuksköterskor med utländsk legitimation.

* Kurs i svenska författningar.

* Tre månaders praktik som sjuksköterska.

Källa: Attendo

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!