Migrationsminister Heléne Fritzon (S) inledde med orden:
‒För att effektivisera utbetalningarna till kommunerna införde regeringen redan den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet bygger i större utsträckning på schabloner som betalas ut automatiskt utan att kommunen behöver ansöka om ersättningen.
Kommunerna har fram till årets slut på sig att ansöka om ersättning för kostnader de hade innan det nya ersättningssystemet infördes.
Finstorp replikerade.
‒De allra flesta av Sveriges kommuner har uträttat stordåd för att lösa den extraordinära situation som de stora flyktingströmmarna medförde. Men inte nog med att utbetalningarna dröjer oacceptabelt länge, utan nu avslås ansökningar gång på gång. I vissa kommuner, till exempel i min hemkommun Flen, har man fått anställa en person som är expert på att återsöka pengar och som leder rättsprocessen åt kommunen för att få tillbaka pengarna. Tycker ministern att det är rimligt att kommunerna ska agera bank åt staten?
Enligt Migrationsverket uppgår de totala skulderna till 10 miljarder och efter Riksrevisionens granskning visar det sig att nästan var femte kommun har tvingats låna pengar.
‒I och med dröjsmålen uppstår också en osäkerhet om kommunerna kommer att få den ersättning de fakturerat eller inte. Det är jättesvårt för kommunerna att budgetera framåt, sa Finstorp.
Fritzon lovade bättring efter årsskiftet.
‒Nu har systemet gjorts om till ett modernare system, det kommer sannolikt att fungera på ett helt annat sätt. Vi har fortfarande eftersläpningar på äldre utbetalningar. Det är i huvudsak dem det handlar om fram till årsskiftet. Det är alltså tiden fram till årsskiftet man har på sig att ansöka om de äldre kostnaderna, och sedan går vi in helt och hållet i det nya. Då kommer vi att ha en mycket enklare modell för både kommuner och Migrationsverket att förhålla sig till.
Finstorp fortsatte med exempel från Flen.
‒Ett stort problem är all den tid som krävs för en slimmad socialförvaltning. Dessa pengar, 60 miljoner, som kommunen nu väntar på att få motsvarar ungefär sju procent av kommunens hela budget. Det är otroligt tufft att kunna planera för äldreomsorg och för barn som behöver omhändertas och komma på HVB-hem. Under en vecka nyligen fick kommunen 17 avslagsbeslut från Migrationsverket. Av dessa har man sedan fått rätt i ett antal och fått pengar tillbaka.
Heléne Fritzon kommenterar inte enskilda kommuner.
‒Jag vill passa på att peka på att man nu får en möjlighet ute i kommunerna att få tillgång till den nya e-tjänsten. Med 290 kommuner är det klart att ansökningarna ser väldigt olika ut, och det hela är tidskrävande. Nu får man fördelar med e-tjänsten där både kommunerna och Migrationsverket tydligare kommer att kunna följa utvecklingen för just den egna kommunens åtaganden, sa hon och kommenterade rättprocesserna.
‒Jag tror inte att vi skulle kunna ha ett system där varje kommun får precis vad de ansöker om, utan det måste finnas någon sorts professionell bedömning av vad underlagen faktiskt avser. Det har avsatts mycket stora resurser till Migrationsverket för att klara detta. Inte bara tillför regeringen de extra 6,3 miljarderna i höständringsbudgeten utan man har också, även om Migrationsverket ska dra ned i sin verksamhet när nu mottagandet minskar, växlat upp mångdubbelt för hanteringen av ersättningsanspråken från kommunerna, avslutade Heléne Fritzon.