Det var Djurgårdsskolans mellanstadieelever som ställde till med kalas under fredagsförmiddagen för pristagaren Gabriel Mejia Montoya. Det var de som sjöng för honom och det var de som, via en tolk som översatte frågor på svenska och engelska till spanska, ställde ett par frågor och bad den grånade gentlemannen att presentera sig närmare.
Gabriel Mejia Montoya, från Colombia, berättade historien om hur han startade en stiftelse som tar hand om barn i nöd, barn som kanske förlorat båda föräldrarna och levt under ytterst knappa förhållande länge och väl, eller barn som värvades som barnsoldater och fick slåss för Farcgerillan, eller barn som fängslats och i detta nu avtjänar fängelsestraff.
Han berättade om en liten pojke som erbjöds att följa med till ett barncentrum för länge sedan och som tvekade ett ögonblick innan han svarade att han gick med på förslaget under en förutsättning - att han fick ta med sig hunden.
– Det går bra, förklarade Gabriel Mejia Montoya och berättade att den lille pojken är vuxen i dag och tog igen all utbildning han inte fick som litet barn och att han i dag till och med är klar med högskoleutbildningen.
Han fick en fråga om hur han uppfattar de båda andra pristagarna - det är brittiskan Rachel Lloyd, som utvandrade till USA och startat organisationen Girls educational and mentoring services, GEMS, som jobbar hårt för att få stopp på barnsexhandel, och Valeriu Nicolae för sitt arbete med gatubarnen i Rumänien.
– De har båda gjort och gör ett fantastiskt arbete och vi behöver bli många fler som vill jobba för att hjälpa andra.
När frågorna inte direkt haglade över honom berättade han själv att just barnen är det viktigaste som finns och att alla som är barn i dag ska passa på att göra det absolut bästa av möjligheterna att få gå i skola och lära sig saker och sedan ta riktigt väl hand om alla kommande barn.
– Det är ni barn som kan förändra världen.