Förare körde 174 kilometer i timmen förbi Kjula – godtog inte polisens mätning

140-145 kilometer i timmen, inte mer. Det säger en kvinna som stoppades av polis på E 20 mellan Kjula och Barva. Enligt polisen körde hon betydligt fortare.

Enligt NTF finns det beräkningar som visar att 15 liv per år kan räddas om alla trafikanter skulle sänka hastigheten med 1 km/h.

Enligt NTF finns det beräkningar som visar att 15 liv per år kan räddas om alla trafikanter skulle sänka hastigheten med 1 km/h.

Foto:

Övrigt2018-12-14 20:59

Klockan 13.30, lördagen den 22 september i år kom en 30-årig kvinna körande på E 20.

Vid Svista-påfarten noterade en polispatrull att hennes Audi for förbi i hög hastighet och poliserna följde efter.

Bilens medelhastighet uppmättes till 174 kilometer i timmen, på en 1,8 kilometer lång mätsträcka, där den högsta tillåtna hastigheten är 120.

Kvinnan stoppades och hennes körkort omhändertogs.

Enligt förundersökningen godtog hon vare sig resultaten från polisens lasermätning eller att körkortkortet skulle omhändertas.

Kvinnan, hemmahörande i Västerhaninge, hävdade bestämt att hon "bara" kört i 140-145 kilometer i timmen, men "absolut inte 174". Hon uppgav också det var hennes bil och att hon kör mycket.

Enligt en rapport från Trafikverket ingår den aktuella kvinnan i en statistisk majoritet av alla bilister.

I fjol överskred 55 procent av bilisterna rådande hastighetsbegränsning på det statliga vägnätet. I tätortstrafiken var efterlevnaden högre. Där höll sig två tredjedelar av bilisterna till hastighetsbegränsningen,

Susanne Wallhagen är trafiksäkerhetsansvarig på Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF). Hon säger att fortkörningar, ur trafiksäkerhetssynpunkt, är ett allvarligt problem av flera skäl.

– Hastighetsöverträdelser är det största problemet i trafiken. Till skillnad mot vår inställning till att köra med alkohol i kroppen så är det acceptabelt att köra för fort. Det finns en utbredd social norm som säger att det inte är så farligt, säger hon.

Susanne Wallhagen hänvisar till beräkningar som visar att 15 liv per år kan räddas om alla trafikanter skulle sänka hastigheten med 1 km/h.

– Riskerna med att köra fort är att man inte hinner stanna eller upptäcka faror i tid. Och skadorna blir så klart värre ju högre hastigheten är.

NTF efterlyser inte bara en attitydförändring och högre polisnärvaro i trafiken, man sätter också ett visst hopp till tekniken.

– Vi skulle gärna se att ISA införs och att systemet inte går att stänga av säger hon.

ISA är en engelsk term (Intelligent Speed Adaption) som kan översättas till" Intelligent stöd för anpassning av hastighet". Det kan fungera på flera sätt, bland att genom en störande signal eller vibration i gaspedalen vid hastighetsöverträdelse.

– Systemet finns men tyvärr inte som standard. Mycket går att lösa med teknik men det krävs även ökad övervakning samt information och kunskapshöjande åtgärder, säger Susanne Wallhagen.

Kvinnan som körde i 174 kilometer i timmen har numera godtagit ett strafföreläggande. Fortkörningen kostar henne 4 000 kronor. Huruvida hennes körkort återkallas, och i så fall hur länge, beslutas av Transportstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!