Eva Hild är en av Sveriges mest framgångsrika skulptörer, representerad både i offentlig miljö och i samlingar runt om i världen. När hon nu ställer ut på Eskilstuna konstmuseum visar hon arbeten i keramik och aluminium, mastodonter som andas och oscillerar trots att de flesta står stilla och stadigt på golvet i museets konsthall.
‒För mig handlar det om kroppar och ens verk är ofta en sorts självporträtt. När jag tänker tillbaka på tiden då de olika skulpturerna kom till så kan jag konstatera att "just det, så kunde det kännas under den perioden", säger Eva Hild som passar på att utnyttja sin stipendievecka på Sundbyholm medan hon ställer i ordning och putsar upp sina skulpturer inför vernissagen.
‒Den här behöver jag in och rengöra, säger hon och visar på "Stand" som stått på Djurgården i Stockholm i sommar och behöver skuras ur en smula.
Att ta sig in i "Stand" låter sig göras ganska enkelt.
‒Men det är svårare att komma ut igen, säger Eva Hide som medvetet arbetar med inre och yttre delar som går in och ut i sig själva i en evig rundgång som väcker associationer till, säg, maneter, skruvrörelser, snäckor, lungblåsor, öronkrumelurer, pumpande hjärtmuskler.
Utställningens mindre verk är tillverkade i lera medan de större är i gjutna i aluminium.
‒Men även de stora gör jag först modeller av i lera. Därefter gjuts de i Tyskland för att slutligen målas.
Hennes största verk hittills, Rubato, är sex meter högt och står placerat utanför Malmö Live, ett nybyggt stadskvarter som omfattar bland annat konserthus, kongresscenter, hotell, och kontor.
Utanför Regeringskansliet i Stockholm står en annan av hennes större skulpturer, det tvådelade verket Binär.
‒Där fanns krav på att det inte fick innehålla skrymslen och vrår av säkerhetsskäl, berättar Eva Hild som på närmsta håll finns representerad med ett utomhusverk i centrala Västerås.