‒Jag tycker det är ett slag i luften. Det här är ingen strategi utan bara massa ord, säger han.
2014 kom Lars Bergström, tillsammans med ytterligare tre andra forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, ut med boken Den ekologiska drömmen. Där går de igenom hur miljön, klimatet och livsmedelsförsörjningen påverkas av ekologisk odling.
De menar att ekoodling får stort utrymme i samhället med en förvissning om att odlingsformen är bra för miljön och ger säkra och nyttiga livsmedel. Men i själva verket är det inte riktigt så, hävdar Lars Bergström, som är professor i vattenvårdslära.
‒ Ekoodlingar medför ett sämre klimat. Det blir försämrad vattenkvalité och det är precis stick i stäv med vad man säger. Vi har gjort flera försök och ser att det inte blir bättre, snarare tvärtom. Vi har haft fältförsök då vi odlat ekologiskt för att se hur stort läckaget blir och gjort på motsvarande sätt med konventionell odling. Man gör en direkt jämförelse helt enkelt med fältförsök lagda på olika ställen i Sverige.
‒Vi har haft sådana försök i ett 20-tal år, så det är inte bara i några enstaka det visat sig så. Ekoodlingen blir bara sämre och sämre för att jordarnas bördighet går ner om ingen gödslar, då blir grödan sämre och läckaget ökar.
Man skiter i att lyssna på fakta utan det är bara magkänslan som styr och det är lite allvarligt om man ser det på sikt.
Därmed är Lars Bergström heller inte speciellt imponerad av regeringens nya livsmedelsstrategi, utan menar snarare att den inte stämmer överens med verkligheten.
‒Jag blir lite förfasad för innehållslösheten faktiskt. Jag tycker det är ett slag i luften. Det är ingen strategi, det är bara massa ord. Alla de här grejerna med förbättrad bördighet, bättre klimat och minskad övergödning, det går inte att göra med ekoodling och ändå är det de man sätter upp som lösning.
‒ Man skiter i att lyssna på fakta utan det är bara magkänslan som styr och det är lite allvarligt om man ser det på sikt.
I boken Den ekologiska drömmen staplas i stället andra exempel upp för utvecklingen av framtidens jordbruk, så som att upprätthålla en hög markbördighet och skydda åkermark mot föroreningar, att bevara åkerarealen för framtida generationer och att fokusera på grödans behov för att kunna producera tillräckligt med mat av bästa kvalitet.
Lars Bergström tycker också att det svenska lantbruket redan är väldigt miljöanpassat i dag.
‒På grund utav att lantbrukarkåren har minskat, har man i dag ganska medvetna och kunniga lantbrukare. Tack vare att det finns ett regelverk för hur man ska behandla stallgödsel så har vanligt svenskt konventionellt lantbruk blivit otroligt miljöanpassat. Man kan nästan säga att det är världens bästa lantbruk om vi ser det från miljöpåverkan. Medan det ekologiska jordbruket står och stampar.
‒Ett miljövänligt, bra lantbruk som producerar tillräckligt med mat för en växande världsbefolkning är det man ska sträva efter.
Maria Wivstad som är föreståndare för centrum för ekologisk produktion och konsumtion på SLU, delar inte riktigt Lars Bergströms syn på ekoodlingen. Hon är snarare positivt inställd till livsmedelsstrategin, och menar att det är en ambitiös satsning.
‒Jag vill inte ställa det ekologiska mot det konventionella och att bara är ett alternativ ska gälla. Jag skulle ändå säga att jag tror målet kan vara realistiskt, men det krävs ganska mycket för att nå det och det handlar bland annat då om styrmedel, kunskapsutveckling, forskning och rådgivning. För att få en bra ekologiskt produktion krävs helt nya kunskaper av lantbrukarna för att lyckas med det.