Forskare från MDH med på prestigefull lista: "Känns jättehäftigt"

Peter Funk och Jakob Axelsson från Mälardalens högskola finns med på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens lista över forskare som gjort betydelsefulla insatser för att göra Sverige mer framgångsrikt digitalt i framtiden. – Det är ett erkännande och visar att forskningen är viktig, säger Peter Funk.

Foto:

Övrigt2019-04-01 06:47

Jakob Axelsson är professor i datavetenskap och Peter Funk är professor i AI/datavetenskap. Båda har blivit utvalda till ett fint sällskap av andra forskare runt om i landet.

Bakgrunden är att Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien fyller 100 år. För att fira detta ville de lista forskare som gör viktiga saker för digitaliseringen i Sverige.

Hundratals nomineringar skickades in och i slutändan valdes Funk och Axelsson med i det fina sällskapet.

– Det känns jättehäftigt att bli utvald. Det är ett erkännande och visar att forskningen är viktig, säger Peter Funk.

Hans forskning bygger på AI, så kallad artificiell intelligens, och algoritmer för att förbättra saker.

– Det kan exempelvis vara att hjälpa läkare som ska behandla en patient. Då kan läkaren skriva in symptom i systemet, sen talar systemet om eventuell diagnos och behandling. Inom industrin är det samma sak. Där kan vi hitta sätt för ingenjörer eller tekniker att göra ett bättre jobb. De kan få hjälp med att laga en viss maskin eller att maskinen själv talar om att den inte mår riktigt bra, säger han.

Han tror att AI kommer att spela en stor roll i framtiden.

– Det håller redan på att förändra hela samhället på många nivåer. Den förbättrar många saker och är väldigt användbar, så jag tror att vi bara har sett början på den utvecklingen. Både inom sjukvård och industri men även inom mobiltelefoner, att man kan prata med dem är ett exempel på AI som används idag. Självkörande bilar är ett annat exempel, där går utvecklingen snabbt framåt, säger Peter Funk.

Kritiker menar att tekniken kan ta över och bli smartare än oss människor i framtiden. Vad tänker du om det?

– All teknik kan också användas till dåliga saker. Men jag tycker inte att man ska gå omkring och oroa sig. Vi bygger system som är smarta och lär sig hela tiden. Det finns dock ingen tillstymmelse av mänsklig intelligens, det är ingenting som har ett eget medvetande.

– Men det är intressant att fråga sig, vad händer om 100 år? Vi måste redan nu sätta upp etiska regler för vad man får och inte får göra med programmen, avslutar han.

Jakob Axelsson håller på med en annan typ av forskning, som utgår från att anläggningsbranschens produktivitet inte har utvecklats i takt med övrig industri.

– Det är alltid hedrande att få den här typen av uppmärksammande. Min forskning handlar om hur man kopplar ihop olika system med varandra, få arbetsmaskiner att samarbeta, utbyta information och förstå varandra, säger han.

Vad tänker du om möjligheterna att faktiskt använda er forskning ute i verkligheten framöver?

– De är ganska stora. Vi bedriver forskningen tillsammans med företag i branschen. Visst, det är säkert några år bort innan det kan användas fullt ut, men ändå relativt snart. Det tycker jag är roligt, man vill att forskningen ska komma till nytta, säger Jakob Axelsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!